Sorg

Klarar mig inte...

2014-02-25 23:08 #0 av: [sessie98]

Jag klarar mig inte med vetskapen om att du är på andra sidan landet. Jag klarar mig inte på att bara få höra att du mår bra. JAG KLARAR MIG INTE UTAN DIG!
Det skrev jag nyss till en bild jag lade ut på instagram och jag menar vartenda ord!
Varje bokstav just nu skriver jag med darrande händer och suddig blick... Det är en häst jag skriver om. Min trygghet, den enda jag hade kvar i det stallet. Jag klarar inte dethär längre, att vara utan henne, att veta att jag ALDRIG får träffa henne igen och antagligen heller inte få veta när hon är helt borta... Det är nu 11 veckor sedan de hämtade henne, exakt 100 dagar utan henne... Vet inte vart jag vill komma med denhär texten, vill väl på något sätt få "tips" på hur man klarar sig. Och snälla, kom inte med repliken "tiden läker alla sår" för det gör den INTE.
Tacksam för svar :'(

Anmäl
2014-02-25 23:21 #1 av: Cahira

En dag i taget, steg för steg. Tomheten kommer alltid finnas där, men efter ett tag när tårarna är slut och man inte orkar ha ont mer så börjar man sakta men säkert minnas de goda stunderna tillsammans.

Mitt bästa tips är att hitta nån annan häst du kan lära känna i stallet, ta hand om, pyssla om, prata med och sådär så du kan få tröst hos annan häst även om jag vet att det inte är samma sak. 

Stor kram. Blomma

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2014-02-25 23:31 #2 av: [sessie98]

Jag har inte jättelätt för att hitta en häst som jag verkligen älskar men när jag väl gör det älskar jag den mer än familjen. Det var en häst för några veckor sedan ganska kort efter att hon åkt som jag började fastna för och som hjälpte lite, jag och två till var de enda som fick rida den och hon var speciell men världens snällaste. Hon var på prov i stallet och ägaren vart helt knäpp efter några veckor och tog tillbaka hästen för att "den blivit för mager" (trots att vi lyckades få den att hulla på sig under tiden hos oss eftersom den var jättesmal när den kom) och då blev allt värre igen. Varje häst jag börjar fästa mig vid försvinner och varje gång blir mitt hjärta krossat...

Anmäl
2014-02-25 23:36 #3 av: Cahira

Vet känslan. Stor kram. 

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2014-02-26 11:15 #4 av: [Lindyhop]1

Nej tiden läker inte alla sår. Men du kan vara helt säker på att du får träffa din häst igen, den dag det blir din tur att gå över till andra sidan. Styrkekram från mej

Anmäl
2014-02-27 00:13 #5 av: Fialotta89

Låt dej sörja över din förlorade vän.

Det är en hemska känsla.

Stressa inte fram att du måste hitta en annan häst, för då kan du missa den som verkligen kommer vara din. Om du stressar med beslutet så kan du gå miste om drömhästen :)

Anmäl
2014-04-30 19:16 #6 av: AnnaFagerell

Man sörjer till och från. Jag har tyvärr förlorat många av mina djurvänner och varje djur lämnar en tomhet efter sig. Efter ett tag blir det bättre men tomheten och känslan försvinner inte för att man hittar ett nytt djur att älska. Den finns där ändå. Man jämför och man saknar. Det gäller att vända känslan till något fint. Att minnas allt det som var bra och roligt. Då lever de vidare.

Medarbetare på djurskydd.ifokus
Anmäl
2014-04-30 22:58 #7 av: hannaplingberg

Förlorade min bästa vän för 2 månader sen. Tiden läker inte alla sår, men med tiden så lär man sig att dölja dom. 

Anmäl
2014-05-01 09:14 #8 av: [sessie98]

Lite lättare att gå förbi hennes box nu men det är inte ens kul att rida på det stallet längre :(

Anmäl
2014-05-03 01:57 #9 av: Fialotta89

Förstår dina känslor. När jag var tvungen att ta bort min lilla ögonsten (hund) så rasade allt. Jag hade fortfarande 3 hundar kvar o de första veckorna vill jag knapp se åt dom. Övervägde o lämna bort alla. Kunde inte titta på bilder av henne de första 6 månaderna. O råkade jag hitta någon av ,misstag så började jag gråta när jag såg den. Det tog mej väldigt lång tid att bearbeta hennes död. Jag visste ju att jag gjorde det rätta när jag tog bort henne för hon ville att det skulle vara slut nu.

Men sen dess har mina hundar blivit kvar o jag uppskattar dom mer för var dag som går.

Finns det inget annat stall i närheten som du kan rida på?? Förstår att det är mycket minnen förknippade med det stället.


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.