Annons:
Etikettsorg
Läst 1245 ggr
[Lollo1402]
2014-11-03 15:07

Så jobbigt!

Hej! Den 29 oktober 2014 gick älskade Sissi bort! Visst hon var en hund men asså vad jag saknar henne! Hon var inte min men jag har passat och rastat henne sen jag var 6/7 år. Jag är 12 år men idag var första skoldagen efter lovet. Jag höll seriöst på att börja storböla 2 gånger bara för att jag tänkte på Sissi!

Hon blev överkörd. Jag fattar inte att hon är borta! Vad ska jag göra? Jag orkar inte! Jag har pratat med mamma men det har inte hjälpt. Jag vet att hon "bara" var en hund men hon var så fantastisk. Jag såg när hon blev överkörd vilket som var så sjukt jobbigt! Sedan precis när hon dog ringde kyrkklockorna, hon dog bredvid en kyrka. 

Förlåt för rörigt inlägg men jag orkar inte!

Annons:
Magi-cat
2014-11-03 15:14
#1

Vad jobbigt för dig, och att du såg allt dessutom..

Inte behöver du tänka att det var "bara" en hund? Hoppas ingen säger det till dig! Det var inte alls "bara" en hund, du har all rätt att känna vad du känner! Och känslorna är desamma som för vilken älskad person och vän som helst…

Det kommer att bli lättare med tiden, så du kan tänka på alla era glada minnen, men låt känslan du har ta den plats den behöver just nu.

Styrkekram till dig!


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

[Lollo1402]
2014-11-03 18:48
#2

#1 Tack! Jag har pratat lite med mina kompisar men en bara: Men hallå!? Sluta tänka på det då! Då blev jag sårad. Hon själv har förlorat några djur, jag trodde att hon skulle vara snäll. Jag vill gärna prata om det, då det känns bättre men mina kompisar bara hummar och byter samtalsämne. Vilket gör mig ledsen. Jag tycker de borde "respektera" att jag är ledsen.

[cicoccabim]
2014-11-28 18:08
#3

Jag brukar aldrig gråta, men när min första katt fick avlivas då grät jag, länge! Djur kan betyda så mycket för oss, och sorgen efter ett djur kan vara så jobbig, så "rå" (dvs ärlig, direkt…..) att det kan göra så ont. 

Det kan vara svårt för dina kompisar som inte förlorat ett djur att förstå hur mycket man kan sörja "bara en hund"- men för dig var det DIN vän. Strunta i dem som inte förstår. Sorgen minskar för varje dag, men saknaden kommer att finnas kvar längre. Och de fina minnena längst.

[Lollo1402]
2014-11-28 19:10
#4

#3 Ja! Hon var ju mer än en vän. Saknar henne fortfarande och på kvällarna brukar jag låtsas att jag pratar med henne, det känns bättre då. Nu har min kompis gått och skaffat sig en hund av likadan ras, som ser ut precis som henne:( Det börjar bli riktigt jobbigt;(

Molliza
2015-03-17 20:01
#5

Jag beklagar sorgen. Men Det är helt okej att gråta, gråt ut bara! För du är ledsen och det är inte konstigt. Hon var din vän och du saknar henne!

Upp till toppen
Annons: