Problematik vid sorg

Saknad av hund

2016-01-18 01:00 #0 av: [Nirvana-music]

Tog bort min hund i fredags efter 13 års vänskap, skaffade han som valp. En helt underbar hund som har gett så många människor både kärlek och mycket skratt.

Tror aldrig jag har gråtit så mycket som nu, det värsta är att jag får upp en bild i huvudet på hans döda ansikte som ligger mot filten på veterinärbordet och jag vill inte ha den bilden i huvudet för det känns bara mycket värre då.

Att avliva ett djur är det värsta jag någonsin har behövt göra.

Känner mig som elak människa för att jag beslöt att avliva, men jag vet ändå att han slipper ha ont, men ändå blir jag så hemskt frustrerad varje gång jag tänker på att jag har "dödat" min hund.

Jobbigaste är det på kvällen när man ska sova, vill bara gråta.

Jag vet att det kommer ta tid och man måste få sörja men jag vill ändå inte ha dessa tankar i huvudet.

Anmäl
2016-01-18 01:12 #1 av: Tarotstollan

Beklagar! Jag vet hur det är, det enda jag kan säga är att det blir faktiskt lättare ju längre tiden går. Tillåt dig att sörja, han var en del av ditt liv och ni delade både roliga och mindre roliga saker tillsammans. Han var en del av din av familj och han är värd att sörjas.

Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!

Anmäl
2016-01-18 02:33 #2 av: MissanTissan

Beklagar verkligen! Tyvärr är det någonting alla djurägare får göra för eller senare.

13 år är väldigt mycket, men försök se det positivt. Istället för att tänka på sista stunden, tänk på alla glada minnen ni hade tillsammans. Tänk på första dagen du hämtade honom. Försök se allt gott han lämnat hos dig. Skaffa dig något fint som ett "minne" av honom. Det brukar jag göra när jag måste avliva ett djur.

Då snackar jag inte om att du ska gå och tatuera in honom på armen, men du kan åka och printa ut din favoritbild på honom och hänga upp i rummet, det finns massor man kan göra för att hedra honom. Vem vet, du kanske själv målar av en bild av honom?

Han vet att du älskar honom och det är inte ditt fel att han är borta. Tänk såhär istället. Du hade varit självisk om du inte gjorde det och lät honom lida, men du tänkte på honom. Och det gör dig till en stark person. Det är svårt att tro, men man går vidare tillslut. Det tar tid, och man kommer aldrig glömma den som gått bort. Men man lär sig leva vidare även om man tänker ofta på tiden då dom var med i livet. Man kommer aldrig sluta sakna dom och själv kan jag inte ens radera bilder på djur som jag haft för flertal år sedan.

Ta hand om dig! Han finns någonstans och väntar på dig. För honom tar det bara en kort stund, men för dig en evighet innan ni ses igen. Men tro mig, du kommer se honom igen.

Behöver du snacka av dig så finns jag ett PM iväg.

Många styrkekramar från mig och mina djur!

Hälsningar, Missan och djuren! Hjärta

Sajtvärd för Border Collie iFokus

Anmäl
2016-01-18 12:47 #3 av: [Nirvana-music]

Tack så mycket, det värmer <3

#2: Tack för att du finns, kanske jag skickar ett pm någon kväll <3

Anmäl
2016-01-18 13:17 #4 av: MissanTissan

Gör så om du känner att du behöver det! Vet hur jobbigt det är.  <3

Hälsningar, Missan och djuren! Hjärta

Sajtvärd för Border Collie iFokus

Anmäl
2016-01-28 07:17 #5 av: Emo

Du skrev: "Han slipper ha ont" Tänk på att det var den sista goda tjänsten du kunde ge honom. Var glad att du kunde ge honom det.
Här rinner tårarna. Jag känner med dig och tänker på dem jag saknar. Även om man vet att man gjort något bra för sin vän, så är sorgen och saknaden enorm.

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel 
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.