Annons:
Etikettsorg
Läst 19606 ggr
Axna
2008-10-31 19:51

Kvinnors och mäns olika sorg

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Kvinnor och män sörjer olika, oavsett hur lika man är i personligheten!

Jag vill skriva om män och kvinnors olika sorg!

När vi förlorade Amanda, sa vårdpersonalen på direkten att i början kommer vi sörja lika i början, men sen efter hand kommer vi sörja olika. Och när vi kom hem ifrån sjukhuset, va det många andra som kuratorn, andra änglaföräldrar med fler som sa att vi måste ha i bakhuvudet att oavsett hur lika Mikael och jag är så kommer vi sörja olika med tiden. Jag trodde dem inte, men beslöt ändå att ha det i bakhuvudet, ifall vår sorg kommer ändras!

Det tog ett kort tag efter som jag/vi märkte att vi sörjde faktiskt olika. Mikael ville inte älta, ville inte prata om sorgen. Medans jag som kvinna ville prata om sorgen. Jag sökte upp sorgen frivilligt, men det ville inte Mikael.

Det kunde ha skapat väldigt mycket konflikter emellan oss. Men vetskapen att vi som man och kvinna skulle sörja olika, hjäpte oss att hålla samman. Att bli starkare tillsamans!

Jag har hört senare att efter man har varit med en sån sak som vi har varit med, antingen går man isär eller så blir man starkare tillsamans och det beror på att man respekterar eller inte den andres sätt att sörja.

Mikael och jag har hittat en mellanväg som fungerar för oss.

Kom ihåg, män och kvinnor sörjer olika. Ha respekt för det!

/Chatarina

Sajtvärd för Sorgifokus. Välkommna in! :)

Annons:
[Norum]
2008-11-02 15:20
#1

Håller med om att man sörjer på olika vis… Jag går in i mig själv, sitter i en bubbla och säger inte så mycket. Gråter en skvätt. Kravlar mig över kanten och begraver sorgen längst ner i ryggsäcken.

Lilacbower
2009-01-05 00:59
#2

Jag försöker se sorgen som en vän som kommer på besök nu och då! Tar den i handen och dyker ner i det där svarta hålet för att sedan komma upp till ytan igen tills nästa gång min vän kommer på besök. Låter säkert helknäppt men varför kämpa emot när jag vet att sorgen kommer att följa mig under resten av mitt liv. Huvudsaken är att jag lever helt och fullt och njuter av det liv jag faktiskt har med mina andra två barn mellan "besöken"!

Mina barns pappa däremot tiger om sin sorg och vill inte alls prata. Min son är lite lik honom i det medans min dotter är mer lik mig.

Ensam - men stark!

[Norum]
2009-01-05 11:05
#3

Vad bra tänkt! Önskar att jag kunde se det så…

Men vet du vad? Tror jag ska försöka lära mig det, att se det som du gör. För sorg tillhör livet lika mycket som kärlek och glädje..

Ibbe
2010-09-09 01:21
#4

Det är en personlighetsläggning hur vi sörjer och visar/inte visar det.

 Det finns inget som heter manssorg och kvinnosorg eller flickledsen och pojkledsen. Det där är en av våra myter i samhället.

Ala sorger är unika och alla relationer är unika.

Tack för ordet
... och du... take care out there!

 

Inga-Britt I-B Gustafsson

Red-Lady
2010-09-14 12:42
#5

Axna

Jag förstå att men och kvinnor sörjer olika.

Skjälv har jag mist två barn.

Men jag har haft den turen att jag och min man alltid gunat prata med varandra. Vi har stöttat var andra pratar mycket om fåra barn vi har mist. För att vi har klarat av det tar vi fram kort på våra barn.

Tänker mycket på dom glada stunderna vi hade.

Nu i morgon är det 2årsedan min älskade Zedd lämnade oss.

Saknaden efter får son är stor.

Men jag har ett stort kort på vägen på Zedd. Där tänder jag ett ljus varje kväll. Och tänker mycket på honom. Ha det gott vi hörs

Mona22
2010-10-06 19:50
#6

#5 att förlora sitt barn måste nog vara det hemskaste en förälder kan gå igenom. Massor med styrkekramar till dig.

Fortsätt kämpa, ni kanske träffas igen en dag?

Annons:
Ibbe
2010-10-07 00:52
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#7

Varm kram… @->---

Tack för ordet
... och du... take care out there!

 

Inga-Britt I-B Gustafsson

cutecat
2012-01-30 03:33
#8

ibbe har rättGlad samhället har myter som formar oss men om vi bryter myterna minskar fördomarnaTyst

lisa979
2013-02-06 18:57
#9

hej vissa tjejer sörjer mindre och vissa mer

vissa killar sörjer mindre och vissa mer

vissa har det inombords

och vissa vill prata om det ofta

deeremf
2013-02-10 09:20
#10

Ja isåfall är jag mer kvinna än de flesta.

Jag mår bra av att prata om min far, mormor och morfar och har turen att ha vänner som förstår och lyssnar på mig.

Upp till toppen
Annons: