Blandat

Psykisk kris

2009-08-24 16:49 #0 av: Axna

En psykisk kris är en process som drabbar de flesta människor under deras liv.

Den psykiska "normalkrisen" kännetecknas av följande moment, givetvis förekommer det stora variationer:

  • Individen upplever att ett viktigt behov är starkt hotat.
  • Den krisdrabbades självbild är på väg att rasa.
  • Den drabbade kan känna stark ångest. Dessutom får man ofta smärtor och andra psykosomatiska reaktioner.
  • Den krisdrabbade behöver hjälp.

Psykiska kriser kan uppstå vid stora omskakande moment i en persons liv som till exempel dödsfall av en familjemedlem eller vän, att man blir utsatt för ett brott eller om man går igenom en skilsmässa.

För att komma ut ur en psykisk kris så menar psykologer enligt den psykodynamiska modellen att man måste gå igenom fyra faser. Dock är det inte nödvändigt enligt andra psykologiska modeller, men igen beror det på den enskildas upplevelse av den utlösande faktorn. Den inledande fasen kallas för chockfasen. Den kännetecknas av upprördhet och förtvivlan. Den drabbade kan också regrediera till ett barnsligt beteende. Den drabbade förnekar också ofta det som har skett.

Under den andra fasen kallad reaktionsfasen tar den drabbade till sig det som har skett. Man sörjer djupt och drabbas av kroppsliga symptom, sover dåligt och tappar aptiten. Denna fas kan lätt leda till missbruk av alkohol eller tabletter.

Den tredje fasen kallas för bearbetningsfasen. Under denna fas börjar man att se realistiskt på det som har skett. Har någon dött till exempel börjar man inse att människan hade brister och inte var lika perfekt som man hade idoliserat denne innan. Under denna tid är stöd från vänner och familj ovärderligt då den drabbade ofta behöver någon att prata med.

Efter ungefär ett år inträder den fjärde och sista fasen kallad nyorienteringsfasen. Man återfår förmågan att glädjas över vad livet har att ge, utan att man har glömt bort det som har skett. Det kan alltid återkomma som ett smärtsamt minne senare i livet.

 

Källa: Wikipedia

Sajtvärd för Sorgifokus. Välkommna in! :)

Anmäl
2009-08-24 23:11 #1 av: Lena1971

Just nu känns det som oöverskådligt lång tid att det ska ta ett år att komma till nyorienteringsfas. Fast det är skönt ändå att veta att man kommer dit, så småningom.

Anmäl
2009-08-25 23:56 #2 av: malou98

Jag bara undrar, hur lång tid kan en sorgearbetning ta, det har gått över ett år och det är först nu som jag kan börja minnas saker natten min son dog.

Till saken hör också att efter min son dött så sålde jag huset ,(var bestämt) innan, jag flyttade till en lägenhet tillsammans med min andra son....efter ett tag när man kommit iordning.Då kom insikten lite i taget och sen rasade jag totalt ihop och fick en regäl deprission.

Så vad är det som gör att en sorg går över till depression?

malou98

Anmäl
2009-08-26 13:22 #3 av: Axna

Ja, det är en viktig fråga som du ställer #2.... Jag ska ta reda på vad det är som definerar en depression och jag återkommer så fort jag kan!

 

/Chatarina

Sajtvärd för Sorgifokus. Välkommna in! :)

Anmäl
2009-08-26 16:56 #4 av: Axna

Nedstämdhet eller depression?

Många människor blir nedstämda någon gång i livet. Om nedstämdheten djupnar och går över i en depression behöver du hjälp från sjukvården.

Illustration: Nausikaa

Depression är en psykisk sjukdom, men gränsen mellan vanlig nedstämdhet och sjuklig depression är delvis flytande.

Naturligt nedstämd

Att hamna i en svacka, att känna sig låg eller helt nere, är en naturlig del av livet. Vissa dagar vaknar du på ett strålande humör och andra dagar vill du bara dra något gammalt över dig och sova bort hela dagen. Orsakerna varierar och är individuella. Du kanske har bråkat med en vän, är trött eller har det besvärligt på jobbet. Nedstämdheten kan också bero på att du befinner dig i en fas i livet då du lättare blir deppig. En del blir deppiga under det mörka vinterhalvåret, andra under våren.

Att bli nedstämd är särskilt vanligt i livets olika övergångsperioder, exempelvis när du blir tonåring, flyttar hemifrån, kommer i klimakteriet eller går i pension. Under dessa perioder är det bra om du tar dig tid att stanna upp och funderar över vad du behöver göra för att må bra igen. Andra svåra situationer i livet som kan göra dig nedstämd kan vara en uppsägning, svår sjukdom, ekonomisk kris eller en nära anhörigs död.

Alla reagerar olika på livskriser. En del kan komma över kriser snabbare än andra. Det beror på tidigare erfarenheter av krissituationer, personlighet, arv, typ av förlust och stödet från vänner och anhöriga.

En period av naturlig nedstämdhet eller sorg kan ibland övergå i en depression.

Depression

En viktig skillnad mellan nedstämdhet och depression är att nedstämdheten håller i sig under minst en tvåveckorsperiod om det är frågan om en depression.

En depression kan ge många olika symtom. Att vara nedstämd och ledsen eller att inte känna glädje eller intresse för någonting är de viktigaste. Många drabbas av ångest. Ångesten är ofta värre på mornar och förmiddagar men inte alltid.

Du kan bli orkeslös, likgiltig och få dålig självkänsla. Du kan tappa matlusten eller börja tröstäta. Många som är deprimerade sover sämre. Du kanske sover oroligt och vaknar tidigt, eller tvärtom, du sover tungt och länge men känner dig ändå inte utsövd.

Det är vanligt att man vid en depression känner sig värdelös och ansvarig för svåra misstag, till exempel i sitt arbete. Många deprimerade tänker på döden på olika sätt, exempelvis på personer som avlidit. Det är vanligt att tankeförmågan blir sämre och att det är svårare att ta beslut.

Depression kan även ge kroppsliga symtom som förstoppning eller menstruationsrubbningar. Vid en djup depression kan självmordstankar eller planer på att begå självmord finnas.

Som anhörig eller vän kan du se att en person är deprimerad genom att personen förutom att se ledsen ut även får mindre livlig mimik, en annorlunda mer slocknad blick och långsammare rörelser. Du kan också märka att personen har svårt att ta till sig det du säger och fortsätter att upprepa sin negativa uppfattning om sig själv och sin framtid.

Om du misstänker att du är på väg in i en depression bör du söka hjälp i första hand hos din husläkare.

Våga be om hjälp

Kom ihåg att det varken är genant eller skamligt att söka hjälp för depression. Sådana känslor kan ändå uppstå ibland. Anledningen kan vara att vi tidigt i livet får lära oss att vara starka, klara oss själva och reda ut våra egna problem. Sök hjälp tidigt för att undvika att hamna i en djup och långvarig depression.

Egenvård

För att lättare komma ur nedstämdheten är det viktigt att du tar hand om både kropp och själ. Regelbundna vanor är bra att sträva efter för att få balans i vardagen och på så vis kanske du även kan förebygga en depression.

  • Motion är bra för kroppens alla funktioner. Gör det enkelt för dig, ta en promenad, cykla, gå och gympa eller gräv i trädgården. Att röra på sig är ett bra sätt att avleda deppiga tankar.
  • Mat som är näringsriktig och regelbundna mattider är förutsättningar för att vi alla ska må bra.
  • Ljus är bra för sinnet. Ta därför gärna en promenad mitt på dagen. Tänk på att ha bra belysning både hemma och på jobbet.
  • Sömn är viktigt för återhämtning. Varva ner, läs en bok eller lyssna på lugn musik innan du ska sova.
  • Stress kan förvärra nedstämdheten. Tillåt dig att ta det lite lugnare och unna dig att vara ledig ett tag.
  • Var snäll mot dig själv. Säg nej till nya uppgifter när du inte mår bra.
  • Vårda själen. Genom att tala om hur du mår och sätta ord på vad du känner kan du lättare bearbeta dina tankar. Prata med anhöriga, vänner eller om du hellre föredrar samtal med någon du inte känner. Ring Nationella hjälplinjen eller Jourhavande medmänniska. Skriv dagbok. Håll inte tillbaka gråten. Gråt har en läkande effekt precis som skrattet.
  • Kunskap om depression och nedstämdhet hittar du både i böcker och på internet.

Kom ihåg att även svåra perioder i livet kan föra med sig något gott och ge nya perspektiv.

Din egen checklista

Gör en lista över dina och anhörigas erfarenheter av vad som hjälper dig när du känner dig nedstämd:

  • Isolera dig inte utan ta kontakt med någon som du vet förstår.
  • Var snäll mot dig själv.
  • Planera din tid och ta en bit i taget.
  • Gläd dig åt det du uträttar.
  • Kom ihåg att dina tankar inte är lika klara som vanligt.

Sök vård

Om du behöver hjälp med din nedstämdhet eller depression ska du vända dig till din vårdcentral i första hand. Där kan du få hjälp med diagnos, behandling och stöd.

Om dina besvär blir akuta och du har självmordstankar ska du omedelbart söka vård. Kontakta din psykiatriska öppenvårdsmottagning eller det mobila psykiatriska teamet.

 

Källa: Vårdguiden

Sajtvärd för Sorgifokus. Välkommna in! :)

Anmäl
2009-08-27 01:00 #5 av: Alexej

Alla de vackra ord. Men man får ändå inte människan tillbaka som man saknar. Gråter

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2009-08-29 12:26 #6 av: sighni

Problemet är väl att trots all kunskap som borde finnas är vården av deprimerade så dålig. Gråter 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.