Annons:
Etikettsorg
Läst 50242 ggr
Axna
9/9/08, 3:50 PM

Tröst och stöd

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Tips om tröst och stöd. Vad är tröst? Hur tröstar man en sörjande människa? Ska man försöka trösta?

Höger.gif

Man kan aldrig helt sätta sig in i en annan människas känslor. Man måste respektera den andra människans känslor just så som de är. Den tyngsta sorgen är den som ingen ser. Att trösta kanske inte betyder något annat än att se och acceptera sorgen och dess uttryck och inge ett hopp. Blotta närvaron av en annan människa kan i en förtvivlad och utsatt situation förmedla ett hopp.

Många människor som upplevt sorg eller andra svåra saker berättar om hur vänner "försvinner", men också om att nya vänner kommer till. I nöden prövas vännen, brukar man ju säga. En sörjande man tyckte att det verkade som om han gjorde alla han mötte en aning besvärade. Det var som om de inte kunde bestämma sig för om de skulle säga något om det som hänt eller inte. En del smet helt enkelt undan. Han kände det som om han själv blivit ett dödens förebud - "en gång kan jag själv ha det så."

Hur närmar man sig en människa som har förlorat en närstående? Vad säger man? Man behöver kanske inte säga så mycket. Det kan räcka med att man ringer eller går dit och säger: "Jag hörde att din vän har dött." Många gånger är detta tillräckligt för att den som sörjer ska börja berätta. Den som har gått igenom något svårt behöver få berätta, även om berättelsen då och då avbryts av tårar. Man måste få berätta, inte en gång utan många gånger, om och om igen. Det är ett sätt att arbeta sig igenom sorgen. Vi kan hjälpa varandra med det genom att bara finnas till hands och lyssna. Om det inte räcker med den första lilla meningen kan man ju säga att det känns så sorgligt, och man kan fråga om hur det hände. Om vi vill visa vad vi känner kan vi också göra det genom små saker som att hjälpa till med något vardagligt som behöver göras. Det är ju också ett sätt att visa vad man känner, när man har svårt att finna ord.

För varje sorg är det som om man hade en viss mängd tårar, som måste gråtas ut om man ska må bra. Därför ska man inte försöka hålla gråten tillbaka när man är ledsen, och därför behöver inte den som sitter hos någon som sörjer vara rädd för tårarna. Sitt bara där och ta emot dem. Tänk på att dessa tårar måste få komma ut.

Sorgearbete kan ta lång tid. Om det stannar upp utan att tårarna fått komma ut brukar man säga att sorgen har frusit. En frusen sorg kan yttra sig på många olika sätt - som långvariga kroppsliga besvär som ont i ryggen, ont i magen, ett oroligt hjärta eller ett högt blodtryck. Ju längre tid som gått, desto svårare kan det vara att hitta tillbaka till orsaken och göra något åt det. Kanske börjar man ta tabletter mot högt blodtryck när boten egentligen skulle vara att få hjälp att tina upp den frusna sorgen!

Hur kan vi märka när någons sorg har frusit? Signaler kan man finna i kroppen, i ansiktet, i ordvalet. Det kan yttra sig som en vrede mot någon helt utomstående, eller som orimliga skuldkänslor. En sörjande kan till exempel besöka sjukavdelningen där maken dog, år efter år. För att bearbeta en frusen sorg måste man gå tillbaka till den punkt i sorgearbetet då tårarna frös. Man kan ibland behöva hjälp av någon speciellt utbildad person som en kurator eller en psykolog.

I det sjukliga sörjandet kan finnas ett ständigt hopp om att få tillbaka den som dött. Ofta ger drömmarna en antydan om vad som rör sig i det inre. En kvinna som förlorat sitt barn i en olyckshändelse hade årtionden efter barnets död en återkommande dröm. Hon drömde att hon försökte begrava sitt barn, men marken var så hårt frusen att hon inte kunde få ner spaden i jorden.

Det är inte ovanligt särskilt hos äldre sörjande att man tycker sig se och höra den döde, att man till exempel upplever att man sitter vid matbordet hemma och pratar med varandra och diskuterar olika saker. Detta är inte tecken på förvirring eller psykisk sjukdom utan helt normalt.

Orsaken till förlusten är viktig när det gäller sorgearbetet. Beror det på att den närstående blivit sjuk och dött, eller har vi blivit svikna och övergivna eller själva lämnat någon? Omgivningens reaktioner påverkar våra möjligheter att uttrycka känslor av sorg, vrede och skuld. Om sorgen inte får uttryckas söker den sig andra vägar. Det kan hända att känslorna slå över, att man döljer sorgen i aktivitet av olika slag. Vi känner igen uttrycket "en sorg i rosenrött". Att fly från sorgen till arbete eller föreningsliv kan se bra ut. Man kan också fly mer destruktiva vägar till tabletter eller alkohol. Det kan vara särskilt svårt att bearbeta sorgen om relationen till den avlidne innehållit mycket av vrede och skuld.

Vänster.gif

Barn kan behöva speciell omsorg, men glöms ofta bort. Man försöker ibland "skona" barnen genom att utesluta dem från den svårt sjuka, från den döda, från begravningen och från sorgen. Barn upplever alltsammans genom de vuxnas sätt att vara, och de mår bättre om de får vara med. Barn tar allt på sitt sätt, olika beroende på hur gamla de är och hur mogna de är. Att "skona" barnen kan vara att lämna dem utanför. Barns sorg kan frysa lika väl som vuxnas kan göra det. När barn får möjlighet till det, tar de avsked på sitt eget sätt.

Det är alltid svårt när någon dör. Även om det känns svårt, är det en god början på sorgetiden att vara med så mycket som möjligt i det praktiska arbetet. Det är bra om man kan vara med den sista tiden och den sista stunden. Det är också bra om man kan se och kanske röra vid den döde, särskilt om dödsfallet varit oväntat. Om det är någon av de allra närmaste det gäller, kan det också kännas bra att vara med och göra i ordning den döda kroppen. Har man varit med om allt detta så upplevs ofta begravningen mindre tung. Man har redan tagit sitt mest personliga farväl.

När man drabbats av en stor sorg och livet blivit ett kaos, är det viktigt att försöka fortsätta med sina vardagsrutiner. Man kan behöva vila sig och sova om man inte fått göra det, men sedan är det bra att komma tillbaka till sitt vanliga liv och sitt arbete igen. Det kan fungera som en ledstång att hålla sig i under en svår och otrygg tid.

För att sörja behöver man kraft. Om man är utvakad eller har svårt att sova natt efter natt, kan det hända att man behöver sömntabletter under en kort period. Det är viktigt att det inte blir en vana. Om sömnsvårigheterna inte går över efter den allra första tiden, kan det vara bra att tala med någon läkare om vad man ska göra. Man kan behöva lära sig olika knep och vanor för att sova utan tabletter. På sikt hjälper det till och med bättre än tabletter.

Människor frågar ibland efter lugnande tabletter för att "orka med begravningen". Det var nog mer vanligt förr. I dag vet man att det är viktigt att få vara ledsen, att man mår bättre av att mer öppet tala om och visa sin sorg. Man mår inte bra på sikt av att undertrycka sina känslor. Det är väl aldrig så "tillåtet" att gråta som på en begravning! Det är ju också då man har fler förstående människor omkring sig än vid något annat tillfälle.

När vi som mest behöver andras närvaro och omsorg, kan vår egen ilska och förtvivlan göra att vi förlorar förmågan att ta emot. När man inte förmår ta emot, är det svårt för andra att ge något. Till en människa som sörjer kan man önska att han eller hon orkar acceptera närvaron av en annan människa. Till den som är nära kan man önska styrkan att bara vara kvar och lyssna. En människa som finns nära, som lyssnar - den människan representerar ett hopp. Det hoppet är kanske den tröst som finns, hoppet om att det i livet finns ett ljus som man inte kan se just då. Ett aldrig så litet hopp är ändå ett hopp.

En dikt av Barbro Lindgren:
_Djupt, djupt inne i sorgens
mörker, glimtar en annan
sorts glädje fram,
en allvarligare glädje,
i grunden besläktad med sorg.

Se magnolian! Den blommar nu!_

De citerade dikterna är hämtade från en liten diktsamling "en dikt till tröst", utgiven på Brombergs förlag 1993.

(Artikeln är hämtad ifrån Sjukhusrådgivningen.)

Sajtvärd för Sorgifokus. Välkommna in! :)

Annons:
LiindaH
10/4/08, 1:38 AM
#1

Underbar artikel.
Fick en hel del tankar.

// Liinda

wolfie
10/6/08, 3:25 PM
#2

Väldigt väldigt bra artikel!!

Axna
10/29/08, 12:38 PM
#3

Ja, den är väldigt bra! :)

/Chatarina

Sajtvärd för Sorgifokus. Välkommna in! :)

Upp till toppen
Annons: