# Sorg Author: linn8 Hej! Jag är nästan alltid ledsen, jag tänker på att min hund redan är 2 år gammal och att han kommer dö om typ 13 år och hur jag ska klara mig utan mina föräldrar. Jag blir ledsen när jag ser något dött, eller någon gammal djur/människa. Jag undrar hur ska jag göra för att inte vara så ledsen hela tiden? Mina ögon är ofta svullna nu förtiden och ibland gråter jag på lektionerna, snälla hjälp mig. Tacksam för seriösa svar! ## Comment 1 Author: Disturbed-Angel Sorg är svårt. Kanske har du redan förlorat någon och att skräcken kommer därifrån eller så kanske du inte förlorat någon och de är ovetandet som skrämmer dig? Det verkar som att du målar upp skräckbilder p hur det kommer bli när alla dör. Döden är hemsk det går inte att från komma och tyvärr är det en del av livet. Något som vi alla måste uppleva någon gång. Men det hjälper inte att oroa sig.  Vet att det är lättare sagt än gjort att sluta oroa sig. Men det bästa för dig är att försöka komma till roten med varför du är så rädd. ## Comment 2 Author: linn8 Min gammel, gammel faster dog förra året och jag var mycket med henne. ## Comment 3 Author: Disturbed-Angel Okej, så tror du att din rädsla kommer från det? Ibland kan man behöva hjälp och stöd från en kurator efter någons bortgång. Jag vet inte om du blev erbjuden det när hon dog eller om man bara blir det vid plötsliga och oväntade dödsfall? I vilket fall som helst så kan du gå till din vårdcentral och säga att du har jättemycket problem, och att du behöver någon att prata med. ## Comment 4 Author: linn8 #3 nej, jag blev inte erbjuden någon hjälp. Det var mitt i sommaren. ## Comment 5 Author: Disturbed-Angel Fast att de är mitt i sommaren spelar ingen roll. Min mamma dog den 27 Juli förra sommaren och hela familjen blev erbjudna 10 besök var till en kurator.  Något som jag dock valde bort så vet inte riktigt hur det funkade.  Men en familjemedlem till mig gick och hen fick tid ganska så omgående när hen bad om det. ## Comment 6 Author: Fialotta89 Linn 8 Jag känner igen den känslan. Jag har oxå dagar når dessa tänkar kommer upp. Men sen sätter jag mej o tittar på mina djur och försöker leva i vad som är nu. Titta på dom umgås med din hund. Och se om han inte kan få dej o le minst än gång om dagen. Häll fast vid det ögonblicket, istället för att gråta, Men behöver inte ta ut paniken i förskott. Även om det blir så ibland. Lek med honom o bara mys sug in det som händer nu, inte vad som ska hända i framtiden. Det kan förstöra hela din tid du har med din hund nu :) Kramar ## Comment 7 Author: linn8 #6 tack!