# Bästa vän
Author: thexclub

Hej.  
En väldigt nära vän till mig dog för ungefär 2 veckor sen, han blev påkörd och avled senare på sjukhus av hjärnskada.  
Mitt humör och känslor runt detta skiftar kraftigt hela tiden. Vid vissa tillfällen kan jag bara känna mig förbannad över att han inte hade hjälm (han åkte moppe) , vid vissa tillfällen bara ledsen, förstörd eller helt enkelt ingenting. Men jag känner mig hela tiden tom, som att jag inte bryr mig om något alls längre och inget spelar någon roll.

Jag tänker på honom konstant och kan verkligen inte sluta, jag t.o.m drömmer om honom. Det känns som att varenda låt-text,tvprogram eller klädesplagg påminner om honom. Ständigt tänker jag "om alex var här så skulle han..." . Kan även sitta i timmar och bara tänka på honom. Inte på något särskilt minne utan bara på hur han såg ut och vad han gillade och inte gillade.  
Jag undviker att prata om honom och ifall jag måste så svarar jag bara enformigt och utan någon empati alls. Jag gråter inte eller beter mig som att jag saknar honom ett dugg.

Äsch, jag vet inte. Finns det något sätt att bearbeta sorg av en saknad vän? Jag känner mig inte ledsen men samtidigt vill jag bara skrika och berätta för hela världen hur mycket jag saknar honom, hur det nu går ihop..

## Comment 1
Author: Salladshataren

Du är inte den enda som sörjer så. Finns säkert jättemånga som sörjer så. Alla har sitt sätt att sörja på, finns inget som är rätt eller fel sätt att sörja på.

Ännu en gång, jag beklagar sorgen och en massa kramar. Och jag har tänkt en massa på dig.

## Comment 2
Author: Zandra---83

Jag var ungefär som du när min pappa dog för snart 2 år sen. Jag var inte ledsen, tänkte en hel del på honom, men vissa fall så tänkte jag inte på han heller och det var som att fortfarande levde. Men nu när det var 1 år och 10 månader så då förstod jag att jag aldrig mer skulle få se honom och vad jag saknar att åka till honom m.m. Det är inte förrän nu som jag verkligen sörjer och saknar honom som aldrig förr. Jag tänker hela tiden nu att om jag bara kunde få visa honom vad jag gör nu och så vidare. Så med detta menar jag att du kanske är helt medveten om pskiskt att han verkligen är borta utan att det kanske tar tid innan du inser det och då kan sörja ordentligt. Men kom också ihåg att inget är fel när det gäller sorg. Alla sörjer på olika sätt och på olika lång tid.

## Comment 3
Author: David

Har du läst min artikel om olika faser i sorg och kris? Det du upplever nu är precis som man ofta gör vid sorg, att man både är arg och ledsen på samma gång. Det tar tid att hinna reagera över det som hänt innan man kan sörja på riktigt och bearbeta.

Ta den tid du behöver. \*kramar om\*