# Min vän Tomas
Author: elize-l

Thomas blev bara 34 år.

Thomas var en vän jag alltid kommer att minnas. Han ställde upp för alla och var  
kompis med dom flesta. Tyvärr blev hans liv alldeles för kort.  
  
Thomas årstid var sommaren då levde han upp och levde livets glada dagar.  
Man mötte honom ofta på hans motorcykel som då var hans ständiga följeslagare.  
Han var levnadsglad och pigg på det mesta. Ingenting var omöjligt för honom.  
  
Thomas tyckte mycket om barn, helst när dom blev så stora att han kunde lära  
dom jäkelskap. Han myste varje gång han lyckats lära något barn något dumt. Vi var  
många småbarnföräldrar som lovade att Thomas skulle få igen när han själv blev far.  
Men vi fick ju aldrig chansen, han blev bara 34 år..  
  
Thomas hade under natten varit på en fest och gått hem vid 3-tiden på morgonen.  
Det sista som hördes av honom var att han ringde till en kompis och bad honom  
på telefonsvararen att han skull se ut genom fönstret för Thomas skulle avfyra  
en nyårsraket, vilket han var mycket road av.  
  
Han gjorde detta, sen är det ingen som riktigt vet vad som hände. Kanske var det  
en glöd från raketen som pyrde och sen antände lägenheten, kanske var det så att  
Thomas låg på soffan och somnade ifrån en cigarett. Ingen vet säkert och svaren  
på frågorna om vad som har hänt kommer vi aldrig att få.  
  
Halv sex på morgonen den 29/12-1996 gick larmet hos larmcentralen. När brandkåren  
kom till platsen var lägenheten rökfylld och övertänd. Det var omöjligt för brandmännen  
att ta sig in. Thomas avled av rökskador och när kroppen hittades först en dag senare  
var den mycket svårt bränd.  
  
På kvällen den dagen man hittat Thomas samlades många av hans vänner vid ruinerna  
av huset där han brunnit inne. Vi tände ljus, la blommor och stod och tittade in i  
mörkret med känslor av hopplöshet och förtvivlan.  
Där brann sen ljus ända fram till begravningen som var den 17/1-1997.  
  
Thomas kommer alltid att finnas kvar i mitt minne, sorgen har bleknat men saknaden finns  
fortfarande kvar.  
Jag kan inte förstå varför det skulle hända, kan inte se någon mening men att Thomas skulle  
dö bara 34 år gammal.  

* * *

  
Skrivit till Thomas  
  
  
  
Vi står här i mörker och kyla med  
känslor av maktlöshet och förtvivlan  
  
Vi har börjat inse och förstå  
att den hemska mardrömmen är verklighet  
  
Vi kommer aldrig mer få se dej eller  
höra din vänliga och glada stämma  
  
Vi saknar dej så oändligt och önskar Du var kvar  
men tack ändå för att Du var den Du var

Din vän Elize

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Så oerhört tragiskt! Man ska inte behöva mista vänner och familj i unga år.. Jag miste en kusin som jag stod väldigt nära när vi var 21 (vi var jämnåriga) Det är många år sen nu men jag saknar honom gränsslöst...

## Comment 2
Author: elize-l

Viss saknad går nog aldrig över. Man undrar hur det hade blivit om han fått leva. Hur hade hans liv blivit osv....

## Comment 3
Author: [Borttaget]

usch så tragiskt

## Comment 4
Author: siberlina

så  sorgligt ,men va   glad  att  du  fick    ha tomas  som vän , för han verkade   va en speciell  person,han  vakar   nog  över dig,