# Hur mycket kan man egentligen älska någon?
Author: EmmaMali

Snart fyller jag 15 år och det blir den fjärde julen utan min morfar. Det hemska är inte att du är borta,det är du inte,du finns i mitt hjärta så länge jag lever,du är bara på en annan plats, på en annan plats dit ingen kommer och går. Jag brukar kalla det för änglarnas plats. Här har ni det bra, jag vet att du ser att vi saknar dig, jag hoppas det i alla fal. För vi saknar dig.   
  
Att få vara med om sin morfars död när man var 11 år gammal, det var itne det lättaste. Jag var verkligen djupt deprimerad då, eftersom jag trodde det var mitt fel att du fött med cykeln i diket. Ditt huvud slogt mot snenarna och du vlen likblek i ansiktet. Mormor stod och skrek på hjälp, och jag visste inte vad jag skulle göra.  
Att se hur bloder långsamt rann ur din mun och droppade ner på min jacka. Jag vet att det inte var jag som cyklade in i ditt däck och gjorde så du ramlade i diket. Ditt hjärta orkade inte mer. Och om vi bar ahade vetat det, du hade under dagen sagt att du var trött och tyckte det var jobbigt och cykla. Jag ångrar att jag vi inte kom på i förtid,att du faktiskt kunde få en hjärtattack utav din sjukdom. Kommer aldrig glömma dessa bilder som snurrar i mitt huvud. Jag tänker på dig dagligen och är glad att du fick dina sista andetag när du cyklade, för det var det du älskade. Jag saknar dig morfar!