Jag kände verkligen för att jag behöver skriva av mig.

Nu är det 3 veckor sen min älskade vän lämnade jorden. Fortfarande förstår jag inte att hon aldrig kommer att komma tillbaka, för något inom mig vill inte sluta tro på att hon en dag återvänder. Geisha hette hon, min älskade kanin. jag har svårt att förstå att det var 3 Veckor sen hon somnade in i min famn, det gjorde så ont. Men jag vet att det var det bästa för henne. Varje gång jag påminner mig själv om att hon faktiskt aldrig kommer komma tillbaka gör det ont i mig, och tårarna börjar rinna. Jag trodde aldrig det skulle göra så här ont, men hon var inte bara en kanin. Hon var verkligen min allra bästavän. När jag grät, var det hon som satt där i min famn och tog i mot mina tårar. Det var som att hon förstod mig i alla stunder. Hon gjorde mig glad, av att bara se på henne. Jag känner mig så tom utan henne. Djur kan ge så enormt mycket kärlek, förlusten av ett djur kan vara lika stor som förlusten av en människa.

"jag fick låna en ängel, som spred sitt ljus i mitt liv i varje andetag. Du togs bort från mig, alldeles för tidigt. Men säg mig hur kan man någonsin va beredd"

Jag kommer alltid älska dig Geisha<3