du kunde ju säjlja je bort eller ju dom til ett katthem istället du kunde ju ha dom nån annan stans lite hjärtlöst att avliva

Vet hur det känns, speciellt med marsvin. Det känns fortfarande som ett tomrum efter de jag förlorat under årens gång. Har en kvar nu och lever i konstant skräck att förlora honom med.

Det är som du säger, folk förstår inte sorgen efter ett djur, men dom är ju allt för vissa. Folk borde inte se annorlunda på djur än på människor. 

Lider med dig gällande marsvinet och katterna , har vart med om samma situation när det gäller katter.

Många styrkekramar! 

#1 
Du vet inte om hon försökte sälja dom, ingen kanske ville köpa.
Gällande katthem så är alla fulla nästan jämt.
Så säg inte att det var hjärtlöst, själv har jag vart i samma situation, man är inte hjärtlös bara för att man inte lyckas omplacera katterna.

#2
Oj vad jag känner igen mig i det du skrev , om att man är orolog för att det sista marsvinet man har ska försvinna. Och man får ju ett tomrum, det går ju inte att fylla .

varför kunde hon inte vänta lite me mannen och få djuren omplacerade först det är bara att fråga nån tant / barn

#4

hon kanske försökte jättelänge - vad vet du?

 jag förstår dig.. Man känner att man kunde gjort mer för sitt djur eller lekt med den mer än vad man gjorde.. Man önskar att man kunde spenderat varenda sekund med dom..

# 1 Fast är djuren gamla är de så präglade och det är inte säkert att en omplacering hade gjort dem lyckliga. Djur kan sörja djupt, både sin matte/husse och sina djurvänner.

Jag ser med fasa på min kvarvarande katt hur märkbart han har påverkats sedan jag tvingades ta bort hans bror för tre veckor sedan. Inte nog med att jag själv sörjer djupt nu oroar jag mig också för hur mycket sorgen kan påverka min levande katt och hans hälsa.

Men visst kan man försöka omplacera, helst till någon man känner men det är inte alla som har den möjligheten. Själv skulle jag inte kunna ta bort mina djur om jag träffade någon som är allergisk, det vore som att ta bort mina barn, då skulle jag hellre vara särbo men alla är olika.

Jag tycker det är så oerhört fint sagt av dig ts att du fortfarande, så många år senare saknar dem, tänker på dem och tänder ett ljus. Det visar vilken stor betydelse djur kan ha, de underbara liven som ger och får villkorslös kärlek och berikar ens liv så mycket. Jag kommer sakna, älska och minnas mina djur livet ut.