En begravning utan tårar?
Hej!
I tisdags 31/2-09 var jag på min farmors begravning. Hon betyde och betyder än så mycket för mig och jag älskar henne verklligen, men när jag var där på begravningen så grät jag inte en enda gång och jag fattar inte varför för jag är ju verkligen ledsen. Alla andra på begravning grät utan jag och jag är orolig för att dem kanske tycker att jag inte gillade henne fast det gjorde jag verkligen hon var en underbar ängel och jag fattar inte själv varför jag inte fälde en enda tår där.
Besök gärna min FB:sida:http://www.facebook.com/RosaliesDesign och min hemsida http://www.rosaliessmycken.n.nu/
Medarbetare på återbruk , trädgård och Feminism
Antalet tårar är inget mått på sorg, min vän!
Kramar om dig!
Ensam - men stark!
#1 naww tack, men det kändes så dumt att jag inte gät medan dem andra gjorde det
Besök gärna min FB:sida:http://www.facebook.com/RosaliesDesign och min hemsida http://www.rosaliessmycken.n.nu/
Medarbetare på återbruk , trädgård och Feminism
Alla uttrycker vi vår sorg på olika sätt, en del gråter andra gråter inombords.
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Andra gråter mer pga stämningen och omständigheten mer än ren sorg!
Ensam - men stark!
jag gråter inom mig nästen hela tiden pga: av allt skit som har hänt i mitt liv
Besök gärna min FB:sida:http://www.facebook.com/RosaliesDesign och min hemsida http://www.rosaliessmycken.n.nu/
Medarbetare på återbruk , trädgård och Feminism
Love-, det är så att man klarar inte alltid av att gråta inför andra… allt blir bara för mycket. En sorg efter någon man ståt väldigt nära är väldigt blottande och sårbart, och att visa någon annan det är ett förtroende man ger den personen/de personerna.
*kramar om*
#6 stämmer nog men har inte tänkt på det innan
Besök gärna min FB:sida:http://www.facebook.com/RosaliesDesign och min hemsida http://www.rosaliessmycken.n.nu/
Medarbetare på återbruk , trädgård och Feminism
…man gör det ofta bara automatikst, när det handlar om förtroende. Man tänker ju inte på det i alla lägen precis
man sörjer lika mycket även om man inte gråter, jag var på en begravning där en av döttrarna grät helt hysteriskt, men endå hade hon inte haft kontakt med sin pappa på jätte länge, hon hade brytit med honom,…
Det är kanske det hon sörjde lika mycket som pappans bortgång!
Ensam - men stark!
jag grät inte på min mormors begravning heller o hon betydde allt för mig men tårarna var slut då.. jag kommer ihåg jag satt o stirrade på dörren o slog bort mammas hand som ville hålla min..
alla reagerar olika o det betyder ju inte att man inte bryr sig eller så utan man kan sörja lika mycket som den som gråter för fullt..
så tänk inte på hur de andra uppfattade dig det e inte viktigt.. huvudsaken e hur du känner o mår.
jag har varit på många begravningar och jag tycker nog att det är mer stämningen man börjar gråta av och sen när en sätter igång och gråta och man hör snyftningana då börjar man ochså gråta