Annons:
Etikettsjukdom
Läst 1523 ggr
hidianan
2012-03-01 13:15

Farfar förlorade kampen

Igår 21.00 gick min farfar bort efter ca 10 månader med diagnosen prostatacancer. I somras åktes han in på sjukhuset för första gången pga att cancern hade förstört hans ena lårben så att han inte kunde gå och det var då jag fick veta om sjukdomen. Han blev opererad och fick åka hem efter bara någon vecka. Under den tiden han var hemma tog han mig mig till en av mina farbröder där vi kollade på de efterlängtade fölen och deras killingar. Det var så mysigt. Men bara efter någon vecka fick jag höra att han var tillbaka på sjukhuset pga infektion i benet, de hade tydligen gjort något fel under operationen. Han blev han inskickad till ett annat sjukhus lite längre bort, men fick åka hem efter några veckor. Han åkte dit från och till, mest till, under hela sommarenoch en bit inpå hösten tills han slutligen blev kvarliggandes på sjukhuset. På julafton hälsade vi på där och det var som en scen tagen ur en film. Nästan hela släkten var där av en ren slump och alla var glada, men farfar var mycket svagare än tidigare och hade svårt för att röra sig. I måndags var sista gången jag såg honom, men då sov han bara. Sista veckorna sov han hemma och det var också där han fick dö, hemma i det hus han en gång byggt.

Farfar var alltid den personen som inte kunde vara svag för han var alltid pigg och busig, och om han visade sig sjuk var det verkligen illa. På somrarna brukade jag gå förbi erat hus och då bjöd han på fika och glass, och sen spelade vi spel tillsammans tills det var dags att bege sig hem. Saknar honom så mycket! Det var jobbigt att se han tvina bort framför ögonen på oss. Om jag skulle vakna upp imorgon och inse att ingenting hänt, att allt bara var en stor hemsk mardröm, då skulle jag skina upp som en sol. Hoppas verkligen det för jag älskar honom för mycket! =*( Han var ju ändå min älskade FARFAR! Att just han skulle förlora kampen. Det fanns inte i min värld att just han skulle bli drabbad, inte ens idag när han förlorat. VARFÖR? Vad händer nu? Så många frågor med så få svar. Han skulle ju fylla 70 nu i sommar och jag 18. Ingenting kommer bli som förr.

Idag stannade jag hemma för att det bara blev för mycket. Sitter ensam hemma, men jag känner samtidigt att jag behöver den här ensamma tiden att tänka och sörja. Gråten kommer till och från. Mellanåt känner jag ingenting. Ville skriva av mig och det har jag fått göra nu och det spelar egentligen ingen roll om någon orkar läsa.

Kommer alltid älska dig farfar. Vi ses någon gång. <3

Annons:
LLennartsson
2012-03-01 13:18
#1

Beklagar sorgen <3

Stall Bråna

Twisted_T
2012-03-01 13:22
#2

Beklagar sorgen. Min farfar gick bort i cancer sommaren 2009. Det är hemskt att se en person som alltid varit stark bli riktigt ynklig och inte ha kraft till någonting. Men vad du kan trösta dig med är att han fick träffa hela släkten precis som han antagligen ville. Vi gjorde samma sak, vi åkte dit och grillade med hela släkten och bara umgicks. Men jag vet, det är tungt ett tag och det är inte många som förstår sig på det. Men det blir lättare sen som allt annat. Minns de bra tillfällena och hur han brukade vara och var glad för dem och han, det är nog så han vill att du ska se på han.

// Linn

 

Medarbetare på Hamster.ifokus! :)

hidianan
2012-03-01 18:35
#3

Tack för värmande kommentarer! Det uppskattas verkligen!

Upp till toppen
Annons: