Annons:
Etikettrelationer
Läst 4151 ggr
Monsva
12/15/12, 8:58 PM

Ok att ha sorg över dotterns fd pojkvän?

Min dotter har gjort slut med sin pojkvän. Det innebär för oss föräldrar att vi ej längre får träffa den pojke som delvis bott i vårt hem under nära 2 års tid. Vi lärde känna honom eftersom de oftast vistades i vårt hem. M bodde här under skolloven, var med oss på resor, ja han blev en i familjen!

Så gjorde vår dotter slut och vi träffar inte längre M. Jag saknar honom och känner sorg för att en kär människa försvunnit ur mitt liv.

Annons:
Mona22
12/16/12, 4:01 PM
#1

Självklart kan man ha sorg för det med. som du säger blir man ju väldigt nära med en sådan så det är faktikt inte konstigt att ni känner det ni gör.

AusaBausa
12/30/12, 10:10 PM
#2

Klart man får ha sorg över det..oavsett dotterns o hans realtion så är det ju en männuiska ni tagit er till o tycker om så det är självklart att sörja den personen när man int elängre kan träffas..

Monsva
12/31/12, 6:53 PM
#3

Har ibland tänkt sms:a honom för att höra hur han har det, men gör det inte av hänsyn till min dotter. Jag hoppas jag möter honom på stan så jag kan ge honom en kram och säga att jag saknar honom Gråter!

viktoria91
1/2/13, 1:03 PM
#4

Klart du kan ha det! Blev ledsen när min bror och hans sambo gjorde slut, dem hade varit tsm i ca 7-8 år och hon blev som en syster från mig. Har haft hur mkt kul som helst! Nu jobbar vi båda tyvärr mycket och hinner inte träffas. =/

tunnelse
5/13/13, 7:34 PM
#5

Hej.

Och jag googlade runt ang att jag är i absolut samma himla jävla sits. Jag blir galen på mig själv. VARFÖR skall JAG må så här dåligt över att min dotter gjort slut med sin pojkvän för??? Det är ju patetiskt. Jag är snart fyllda 50 år och har sorg, äkta sorg, kommer av och till under dagen. Sjukt. Jag skäms. Och JAG skall vara min dotters stöd ju. Jag måste "hålla igen" och ta paus " i mitt sorgearbete" och brölande grinande, för att stötta henne och vara där för henne. Jag måste ha en skruv lös typ. Men det är väl så här nu för tiden, eftersom pojk o flickvänner nu för tiden bor så tight med respektive familj, det blir som en i familjen. Det känns som ett av mina barn dött ju….SKIIIIT va dåligt jag mår.. :-(((((

Hjälp mig, vad skall jag ta mig till. 

Såg denna sida och kände -exakt så här mår jag, tänk om någon känner samma som jag och man kan få "mejl-tala" med någon som varit med om samma sak. Snälla mejla mig NÅGON !

suzannemartinsson@telia.com

OBS -detta är dödsseriöst…

Alexej
6/2/13, 9:24 PM
#6

Tycker det är helt normalt att ha kontakt med dotterns/sonens fd livskamrat om inte något allvarligt hände.

När två människor går skilda vägar förblir de ändå samma människor som man gillade. Kontakten till sina fd "svärsöner/svärdöttrar" kommer ändå att minska när man inte har den tajta kontakten längre men varför byter kontakten bara för att de slutade omgås?

Gör klart för era döttrar/söner att ni gillar den människa precis som de också gjorde en gång i tiden och att ni gärna vill fortsätta kontakten ett tag.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Annons:
Upp till toppen
Annons: