Annons:
Etikettproblematik-vid-sorg
Läst 3013 ggr
Elinhedlund
2017-11-18 22:11

En nära vän gick bort, vi hann aldrig träffas.

För några månader sedan gick en nära vän till mig bort i en motorcykelolycka. Det svåra är att vi aldrig har träffats.

Vi har pratat  i många år och väldigt mycket till och från, han visste allt om mig och vi kunde prata med varandra om allt -  både det jobbiga och roliga. Vi lärde känna varandra på ett plan jag inte känner någon, jag har aldrig känt någon på det sättet. 

Vi hade inte pratat på ett tag då vi har bott så pass långt ifrån varandra, vi gled liksom ifrån för att livet rullar på rätt fort när man skaffar partners och jobb och allt annat runtikring.  Så fort vi pratade var det som att vi aldrig slutat, det spelade ingen roll hur lång tid det gick, allting föll sig så naturligt. 

Plötsligt fanns han inte längre, plötsligt finns inte den tryggheten jag hade och allt bara faller ihop. Allt vi pratat om, det är ingen annan som jag har kunnat prata med på samma sätt och allt vi pratat om liksom följde med ner i graven. De gamla känslorna bubblar upp till ytan, jag har nu ingen i livet som förstår mig och mitt gamla jag och det är inte riktigt saker man bara nämner för någon. Nu när jag verkligen behöver honom så finns han inte mer, då det är precis han jag hade velat prata med.

Det svåra är också att ingen förstår denna relation med en människa som jag aldrig träffat. Det är ingen som förstår hur han kan ha betytt så mycket för mig eller ens hur mycket han betyder, det förstår knappt jag så hur ska någon annan kunna det?

Min fråga är egentligen om någon känner igen sig? Finns det någon som kan förstå mig eller någon som varit med om något liknande? Finns det någon jag kan prata med som kan förstå mig mer än att kunna sätta sig in i situationen för stunden?

Annons:
Tjeja
2017-11-18 22:14
#1

Jag har aldrig upplevt det du beskriver med er vänskap. Men jag tror dig och jag vill skicka dig en stor varm KRAM!  och bara säga att jag läst det du skrivit och hör din sorg! 💔❤️

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Stinastygg
2017-11-18 22:23
#2

Jag förstår mycket väl att man kan utveckla djup vänskap och starka band till någon man aldrig träffat. Jag har haft och har några såna vänner själv.

Beklagar verkligen sorgen 😢 Det är svårt att säga hur du bör bearbeta det, var o ens sorg är unik och en måste nästan få känna efter själv och hitta sitt eget sätt. Skriva? Prata? Teckna/måla? Olika sätt att "få ut det" ur kroppen så att säga, brukar vara bra…  Men som sagt, din sorg, dina känslor, och ditt sätt att sörja ❤️

Ria74
2017-11-18 22:28
#3

Jag förstår dig mycket väl. I början av året dog min bästa vän hastigt. Sorgen och tomheten efter honom vet inga gränser. Han var den som visste alla mina hemligheter och älskade mig ändå.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

JoannaLi
2018-02-07 18:25
#4

Jag förlorade min bästa vän, utan att vi hunnit träffats. Jag finns alltid tillgänglig om du vill prata. 

Det som hjälpte mig var att skriva. Berätta precis om hur det känns för henne. Låta alla tankar forsa ut, även de där tysta i bakhuvudet. Efter ett tag minskade den akuta sorgen, och jag kunde känna glädjen av det vi fick istället, och då vågade jag också öppna upp mig för andra. 

#2 Uttrycker det väl, var sorg är individuell. 

Stora kramar! ❤️

Upp till toppen
Annons: