Problematik vid sorg

Hur länge....

2018-08-14 09:47 #0 av: VampireGirlElvira

...kommer det att ta innan man känner sig normal igen?

Även om jag verkar glad härinne i ifokus grupperna, så är jag fortfarande jätteledsen över att min kusin är borta.
Och det hjälper inte mig med att jag inte har så mycket ork att inte gå ut på uppfriskande promenader så att jag kan släppa tanken på att min kusin är borta, och med tanke på att jag ej har så mycket motivation till det på sisone.

Även om jag har endast varit ute på gården och solat så har jag varit ledsen.

Även om jag försöker att vara glad och positiv och försöker att få dagarna att gå, så funkar det inte.

Och även om jag försöker att söka efter en hund som kan göra att jag mår psykiskt bättre, så hittar man inte den rätte hunden, för att det verkar som att nu när jag mår dåligt, så går allt åt h**vete.

Det verkar som att mitt liv är i pausläge när det gäller det mesta.

Jag vill att allt ska bli bättre, men när kommer det att hända?

Jag har slutat försöka med det mesta nu.

Jag bara är.

Jag bara finns.

Även om jag är ett tomt skal just nu så hoppas jag att det kommer att bli bättre snart.

Det hjälper inte mig precis att farsan är arg på mig för att jag och min man inte har hälsat på honom på länge.

Jag har inte orkat att hälsa på någon i min familj.
Alla andra förstår det, men farsan verkar inte förstå det.
Alla andra i min familj kommer och hälsar på oss, och jag är glad över det, men varje gång farsan är och hälsar på så manar han på och frågar om varför vi inte har hälsat på honom.

Jag har slutat att svara till honom om varför.

Vill bara att han ska förstå att det tar tid för mig.

Att jag har ett funktionshinder som gör att jag stänger in mig själv och vill bara vara för mig själv och med min man ett tag.

Orkar bara inte förklara för honom om det om och om igen.

Det gör mig bara ännu sämre.

Anmäl
2018-08-23 04:03 #1 av: Tarotstollan

Stod du och din kusin nära varandra?

Ibland kan det ju vara så att man är ledsen och nerbruten för att man inte tog vara på den tiden man hade, innan det nu har blivit försent.
Du skriver så jag tolkar det kanske helt fel men kan det vara så att din pappa inte vill se dig ledsen mera, det är därför han vill att du skall åka hem till honom så du får annat att tänka på?

Ett förslag är om du känner att din pappa inte lyssnar på dig är att du skriver ett brev till honom och förklarar din ståndpunkt. Fattar han inte då, är det ju hans eget fel att han inte vill förstå.

Som vi skrivit här innan, alla sörjer olika och det tar olika tid för alla.
Om det blir för överväldigande för dig, kanske du skulle ringa till en vårdcentral och fråga om de kan hjälpa dig.Kramas

Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.