ta kontakt med en terapeut eller kurator som kan hjälpa dig med sorgen. Sen så behöver inte ett dödsfall göra att du bli sjukare i ditt psykiska mående.

När min mamma dog förra sommaren så fick vi barn gratis terapi vet dock inte hur det funkar eller vilka som får tillgång till det. Iallafall, ville mest säga att självklart är döden jobbig, men det är en naturlig känsla som tyvärr är en del av livet. Prata med din familj om hur du känner, de kanske är rädda och har svårt att uttrycka sina känslor, men jag har svårt att tro att det skulle vara så att de inte bryr sig..

#1 Har pratat med min far, någon annan finns inte att prata med, och gammal militär som han är säger han bara åt migatt sluta deppa och sluta vara larvig över något jag redan visste skulle hända. Han är inte mycket till hjälp. Min man är den enda som förstår.

Okej, Vissa människor har svårt för det där med känslor. Många män av äldre generation är ju dessutom uppfostrade att inte gråta och vara ledsna vilket gör de ännu svårare. Som sagt så kan du ta hjälp av en psykolog eller liknande som kan hjälpa dig.

#3 Abosolut, går hos en psykolog redan men jag vet inte hur villig hon är att gå in på detta område då det inte är det som står med i behandlingsplanen.

du får fråga, det borde ju ingå att hjälps dig med alla livet svårigheter som du vill ha hjälp med. Men annars finns det säkert någon kurator du kan gå till istället

Hej!

Läste det du skrev att han inte vet att du är där då han inte är vaken. När jag läste vårdutbildning en gång i tiden så fick jag lära mig att det sista som lämnar människan är hörseln, såvida man inte är döv innan då. Om du pratar med honom så är han säkert medveten om din närvaro.

Kram till dig.

Fick samtalet idag att han troligen inte överlever denna natt, så var där med familj och släkt och hälsa på en sista gång. 

När jag kom ut därifrån fick jag nästa samtal om att min farmor nu blivit riktigt dålig också och har troligen inte långt kvar. 😢🤦‍♂️

Nu har mun farfar gått bort, han avled ca 30min sedan.

Beklagar <3

Beklagar , ❤️

Beklagar sorgen. 

Men håller med #1 i att du ska kontakta din psykolog om din behandling så att du inte hamnar på ruta 1 som du sa.

Styrkekram till dig.

Har pratat med psykologen nu och hon hänvisa mig i första hans till svenska kyrkan annars prata vi smått om min farfar.

Beklagar sorgen, jag förstår hur jobbigt det är, har själv förlorat människor och genomgår jobbiga årsdagar nu och upplever annan typ av sorg också. 

Ta hjälp av din man, om han förstår dig. Prata med honom, ta stöttning av honom. Var glad att du iallafall har någon att prata med. Jag har INGEN att prata med om min sorg.