Jag har faktiskt aldrig fått något av ovanstående råd, o skulle definitivt inte följt dem om någon föreslagit det. Den hade nog fått en lektion i sorgebearbetning av mig istället, eller betts hålla sina destruktiva råd för sig själv.

Jag har fått höra Var stark och tiden läker alla sår.
Men jag har inte lev utefter de.

Håller med dej Vallhund.
🌺

När en nära anhörig gick bort fick jag alla de där "råden" men värst är nog "nu måste du vara stark" varför måste jag det? För vem måste jag vara stark? Om jag inte får utlopp för min sorg och ilska över att en person som alltid funnits, inte finns mer, hur ska jag man då kunna gå vidare? Bara svälja… Dessutom blir nan lämnad med sin sorgbearbetning ensam… de vänner och släktingar jag trodde skulle finnas där har inte hört av sig. Det finns få saker som sårar så mycket som att bli lämnad av vänner mär man behöver dem som mest bara för att de inte vet vad de ska säga eller göra… Bra inlägg Mia-Li. Jag tror och hoppas att det ger en tankeställare till många. Att det bästa inte är att lämna sörjande ifred. Utan att fortsätta finnas. Ibland räcker det med att bara lyssna, även om man får höra samma sak flera ggr, man måste inte alltid komma med kloka ord eller klyschor. Det hjälper även att bara finnas där och fortsätta att föreslå saker att hitta på och inte tänka att den personen vill nog inte iallafall… ♥

Tack Inka för att du delar med dej.
Visst är det sårande att bli lämnad ensam när man känner sorg. Det känns som om ingen bryr sej eller orkar bryr sej.
Fastän de kanske i själva verket inte vet hur de ska bete sej.

Att fortsätta finnas som du skriver, är bra.
Man behöver inte säga något. Bara vara där.
Att säga att man förstår kan också bli fel. Ingen mer än du själv förstår hur du känner.
Då är det bättre att bara vara tyst.

Kram🌺

Att sörja i ensamhet var nog bland de sämsta råden i uppräkningen, kanske det i särklass riktigt urdåliga! All erfarenhet (även forskning) visar att man bättre klarar av trauman (som sorg) om man är tillsammans med nära och kära!

#5 Exakt Magi-cat! 👍
Sörja i ensamhet vill väl ingen.

Jag tycker nog med att Var stark är i det grövsta laget.
Vem bestämmer det?

#6 Ja, och vad är "stark"? Att inget visa?

Tror det har att göra med våra svårigheter i allmänhet att hantera sorg. Om den sörjande inget visar, eller väldigt lite, blir man lättad över hur bra hon/han "klarar av det". Sorgen har liksom ingen framträdande plats i vårt samhälle, allt ska sköta snyggt. Det blir kluvet det där.

Har fått höra att tiden läker alla sår och att man ska hålla sig sysselsatt.

Det hjälper inte. Det är allt jag kan säga om den saken.

Visst, håller man sig sysselsatt så tänker man kanske på annat, men man kan inte hitta på saker att göra 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365(?) dagar om året. Vad gör man de dagar man inte har något att göra? Låter tiden läka alla sår? Hmm…

#8 Att hålla sej sysselsatt håller inte sorgen borta heller. Du skjuter bara upp den.
Så jag håller helt och hållet med dej. 👍

#9 Precis, så är det.🙂