Ta inte ut alltför mycket av sorgen i förväg, Linda! Ta vara på den här tiden.. Och när det är dags, så finns vi här för dig! Det vet du..
Kram

En del av mig gör det.
För att jag vet att det inte kommer ta lång tid innan det händer.
Lika bra att inte ljuga för sig själv.

Jag gjorde likadant när min mormor levde!

Jag förberede mig i flera år innan hon gick bort, men när den dagen kom så va jag inte alls föreberedd. Samma sak gör jag med morfar! Men det kommer nog bli likadant som med mormor, att jag inte är alls beredd på att han är borta.

Det är bra att du beredder dig för sorgen, men som skruttis säger. ta inte ut allt i förskott.

Vi finns här för dig och det dygnet runt!

Kram

massor med kramar liinda! :(

kände likadant innan min pappa gick bort, jag visste att han inte skulle leva länge till, ändå kom de som jordens chock!
men man överlever.. man måste inse att man faktiskt har kvar sig själv, men de e svårt, mycket svårt.
se till att våga luta dig mot dom som står dig nära :)
*mer kramar*

#3 - Ja , men man försöker så gott det går.
Men vill nog inte veta sorgen som kommer efter.

#4 - ja du har ju hört hur bra det har gått .

Jag har varit mentalt förberedd i över 10 år på att farmor kommer att somna in. Men än så länge är det liv i henne. Jag tror att man ska försöka leva så mycket i nuet som det går. Men det är svårt.

Det är jätte svårt, eftersom mamma har alltid vart den starka glada människan.

Här om dagen så var hon lite pigg och åkte iväg med en väninna och skulle äta lunch så kommer dom till lunch stället .
Mamma känner han som har det stället.
Han har kännt mamma  i flera år, sen jag var liten.

Mamma stog där och pratade med han.
Men han kände inte ens igen mamma, förrän hon sa :
- Det är ju jag, världens bästa E

Så man till och med ser på henne hur kroppen säger hej då

Liinda……

Här

*massa kramar liinda*