Nu närmar sig årsdagen...
Snart är det 1 år sedan min kära Siw dog. Nu börjar jag dra mig till minnes, vad som hände dagarna innan….
Den 20:e september, så var vi hemma hos Siw ocoh hennes sambo för sista gången. Vi skrattade och pratade, drack te och så ville Siw att jag skulle hjälpa henne att sätta ihop ett övrskåp till en garderob. Hon var så trött… Hon låg på sängen hela tiden….
Hon sa till mig, att hon inet orkade åka med mig dagen därpå och handla. Hon hde ända sedan hon fått sin dödsdom följt med mig till stan varje fredag, vi hjälptes åt att handla.
På söndagen, så ringde jag till henne och frågade o vi skulle åka till ***** och handla lite. Hon var så dålig, var tvungen att ha med sig spypåse hela tiden, men handlade det hon tyckte var gott. Vi kom överens om, att jag skulle komm över dagen efter och hjälpa henne att städa lite.
Dagen efter ringde jag, ville höra om jag kunde vänta lite tills postis kom, för jag väntade på ett brev. Inga problem, sa hn, du kan komma i morgon, jag mår inte bra. Hon lät så hackig i rösten, så jag blev väldigt orolig, åkte in till stan till hennes sambos jobb för att tala om hur jag kände det och hur dålig hon var. ho ville ju ite in på sjukhuset.
Det var alltså sista samtalet vi hade. Jag har inte ens hjärta att ta bort noteringen från min mobil.
På natten blev det för mycket, och när jag ringde på tisdag morgon den 25:e, så svarae ingen hemma hos dem. Ingen svarade på sambons jobbmobil helelr, då började jag förstå. Fick till slut tag i honom på hans privata mobil. Klockan 7 på tisdagen den 25:e september förra året så försvann min allra bästa vän.
Att man kan sakna någon så mycket, fast det "bara" är en väninna!
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
![[Norum]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Finns inget som heter "bara".. Säg den släkting som står en närmare än bästa vännen? Finns inte i denna värld.. Till vännen berättar man sina hemligheter, gråter, skrattar och svär. Det gör inte jag till min släkt i alla fall, däremot får min bästis stå ut med det! 
Jag vet hur det känns Gunilla.
Jag är med dej. Kramar om.
Min syster skulle fyllt 57 år den 26/9 .
Tänder ett ljus för Siw och Majvor.
Jenna
Säger som #1 Jag skulle aldrig stå ut med att min bästa vän försvinner även om det varit nära ett antal gånger då hon ibland mår väldigt dåligt och varit på väg att ta livet av sej. Denna vän är mer än en syster för mej. Jag har alltid kännt mej som att jag saknat en del i mitt liv och att jag ej borde vara älst i famlijen (har kännt som att jag skulle haft en storasyster) och när jag träffade denna vän 2 året på gymnasiet så fick jag min storasyster som jag saknat. Hon är mitt allt. Så visst kan man älska en vän mer än något annat på jorden.
Kramar
Tack vänner…. Som sagt, i torsdags så var det ett år. I fredags, så var jag vid graven, med en blombukett. Visste inte, att stenen var på plats, men det var den. Så vackert!! Tog en bild…..
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Vilken fin gravplats!!
Många kramar
Sajtvärd för Sorgifokus. Välkommna in! :)
Många kramar till dig Gunilla..
" En smula nyfikenhet håller oss unga"
"Hjärtat är lyckligast - när det slår för andra"
Många kramar från mig..
Tack! I förrgår kväll, så var vi hemma hos Benny, Siws sambo. Passade på att ge komplimang åt gravstenen.
Benny frågade- Kände du inte igen den?
-Nä, svarade jag, den var bara så vacker..
-Det var den stenen, som Janne(min sambo) lade i trädgården, en bjässe på över två ton, som du och Siw planterade rosor runt…..Den tog jag ner till stenhuggeriet här nere och sågade…….Yngve(Bennys bror) och jag lade den på plats förra veckan, sa Benny.
Då kände jag igen stenen! Vi tyckte ju den var så vacker, både Siw och jag, så hon bad och bönade till min sambo, att han skulle baxa upp den i trädgården.
Så det var en vacker gravsten, i dubbel bemärkelse! Inget jox och lullull, utan helt enkelt en vacker natursten, som Siw hade älskat!
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
En otroligt vacker sten.
Väldigt ledsen för din skull.
Finner inga ord.
Sänder massa med kramar Gunilla.
// Liinda
Tack Liinda…Min goa Siw. Hon skulle ha fyllt 54 år den 29 oktober i år.
när jag tänker på kärlek, så tänker jag på Siw och Benny. Den sortens kärlek som det slog gnistor om. Inte en enda gång man såg dessa två gå förbi varandra utan en puss, en smekning eller ett kärleksfullt nyp i rumpan eller tutten. OCh de hade varit ihop i 36 år…..Den absolut vackraste kärlek jag nånsin sett.
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
aww sådana par är helt underbara.
// Liinda
Ja men de kunde bråka också! Det slog lika mycket gnistor då…. Ok, aldrig handgripligheter, men jisses, vilket temperament…..Men de var såna, att de lät aldrig solen gå ner över deras vrede. Vi umgås med Benny väldigt mycket, han är ju gammal barndomskamrat med min sambo. Så häromkvällen, så planerades det lite att de skulle ta en grabbkväll. På Bohuslänska, redigt med tjôt och brännvin. det tycker jag att de ska få. Hihi, så får jag vara själv här hemma och kosa mig en fredag!
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
hehehehe
låter bra det Gunilla : )
// Liinda
Starta ny diskussion