Att vänta in tiden..
Att få en dom och vänta in den är en urholkande smärta. Att ta vara på den tiden som är kvar är svår.
Hur skulle ni bearbeta den tiden som är kvar för att få ut den största glädjen?
Det där var en svår fråga! Men om jag tänker efter skulle nog svaret bli det samma oavsett… Min framtid var väldigt oviss ett tag (hade en elakartad cancer) och jag låg på Karolinska i Stockholm i ca 1 år för min behandling. Jag hade då ca 60-70 mil hem så det var inte tal om att träffa familjen varje dag. Däremot fick jag åka hem varannan helg, och den helgen blev verkligen utnyttjad till fullo! :-) Jag träffade familjen och vänner, åt god mat och bara njöt. Inte så att det var socialt liv dygnet runt men så mycket jag orkade. Så om jag var SÅ sjuk, skulle jag träffa familjen och njuta av den tid jag hade kvar. Jag vill att min sista tid ska vara så ljus som möjligt utan dåligt samvete för att jag har gjort/inte gjort vissa saker. Säga:jag älskar dig en extra gång.
Skulle kunna skriva hur mycket som helst men du ska orka läsa det också! :-)

Det är faktiskt en fråga som jag funderar väldigt mycket på!
Sajtvärd för Sorgifokus. Välkommna in! :)