Kramar om dig, vännen!

#1 kramar tillbaka <3

Har du folk omkring dig som du kan prata med om det blir jobbigt? Är bra att få ur sig allt det där som gör så vansinnigt ont på insidan…….

#3 ja, jag har ju min mamma och pappa. Och så går jag på BUP sen två år tillbaka eftersom jag även har pnaikångest.

Tack för att du bryr dig <3

Jag vet hur svårt det kan vara och hur gott det är att ha någon som lyssnar!

Det är inte lätt när man förlorar någon.. Cancer är inte en särskilt trevlig sjukdom men tyvärr väldigt vanlig. :-(

Det är bra att du har din familj som du kan prata med.. det är alltid bra att kunna prata.

Ta en stund i taget, och tillåt dig att känna det du känner… även om det är sent på kvällen, under ditt täcke, ensam på ditt rum.

Jag har en förståelse på hur du kan uppleva begravning på begravning, det river upp och man vet inte vart man ska bli av eller göra… hjärnanas försvarsmekanism slår till och blockerar, för det blir för mycket på en gång. Ta de lilla du känner i taget, så går det iaf frammåt… även om det tar tid. Det får ta tid, även om omgivningen inte alltid förstår det. Det måste få ta tid, för det var ju människor du kände, älskade och som var i ditt liv på ett eller annat vis.

*kramar om*

#7 tack <3  vill bara skjuta bort det. Som jag gjorde dom andra gångerna. Jag vägrade prata om det och bara skjöt bort allt….

*kramar tillbaka*

Du har iaf vågat att säga något *pip* här ju… och det är ett framsteg för dig, ventilera något någonstans där man känner sig trygg men ändå anonymare än hemmavid.

#9 ja, jhag klarar inte det här längre. Allt i mitt liv är skit. (inte bara för att alla jag älskar dör)

Du kommer klara det, min vän! Det känns inte så men ta en minut åt gången….kanske en sekund oxå….steg för steg så går det!

#11 ej inget kommer gå. Jag är en börda. Alla skulle må bättre utan mig. Jag är bara ett problem för allt och alla. Världen behövr inte mig

Gumman! Önskar jag kunde krama om dig!

Ibland är livet inget vidare…..men en klok man sa en gång till mig när jag mådde som dåligast att:

Kom ihåg att även om det är mulet så skiner solen alltid där bakom molnen

#13 Vad snäll du är  <3

Är väl klart…..jag vet hur det är att må dåligt!

*12 Klart att du behövs! Även om man känner sig ensammast i världen, att ingen bryr sig eller som om att man inte har nåt att komma med så är det fel.

Visst har du människor som älskar dig. Du har minst 1 du kan prata med. Du bidrar till nåt till någon oavsett om du vet det eller inte.

Tänk på någon du älskar. Vad gör du för henne/honom som gör att h*n vet att du bryr dig? Vad gör denna person för att du ska älska just henne/honom?

Kan tänka mig att det är en anhörig (kanske mamma eller pappa eller ett syskon) Du älskar henne/honom bara för att h*n finns, H*n gör inget särskilt faktiskt, bara andas och lever, det räcker för att du ska älska. Det är samma saker som du gör! Du finns och det räcker för att du ska vara älskad och behövd.

Man behöver inte vara rymdforskare eller hjärnkirurg. Knappt ens en kassörska på Konsum..Det räcker med att vara den man är..

#16 Nej alla skulle bli glada….. välden skulle vara mycket bättre utan mig. Jag bara förstör allting…..

:17 Nu var du verkligen inte på humör…

Vill du prata av dig så finns ju alltid "Oss emellan" Vill du att jag ska lägga till dig där? Har föresten redan gjort det…

#18 förlåt…  allt känns bara skit just nu

*19 Inte ska du be om förlåtelse inte!

Du vet att vi finns här om du vill prata… Skulle aldrig falla mig in att inte lyssna, det vet du.. :)

ingen fara alls, förstår dig att du inte mår bra… även om allt känns mörkt och skit just nu, så finns det ett ljus i slutet av den mörka tunneln. Kan du inte se det just nu, så får du ta tillvara på tron att den finns där. DU KAN. DU ÄR VÄRDEFULL. (Det är ingen uppmaning, det är ett påstående, en fakta som du borde låta sjunka in). DU ÄR ÄLSKAD FÖR DEN DU ÄR. Om du upplever "det är jag inte alls", så kom ihåg att Jag älskar dig för den du är, och jag tycker att du är värdefull och betydelsefull.

Tack för alla snälla ord <3

Varsågod!!