
Så himla jobbig dag!!!
Ibland tar sorgen bara över,jag slutar fungera helt.
Ena stunden är ja så arg nästa sååå himla ledsen..
Förstår inte riktigt hur jag ska överleva utan mamma..
Hon va min bästa vän och den ja hatade mellan varven..
Våran relation har aldrig vart lätt men nu senaste åren så stog vi varandra så nära och hon fick mig att kämpa vidare trots min sjukdom..
Vi pratade varje dag åå ja fanns vid hennes sida genom kampen mot hennes cancer.Man kommer så himla nära i kriser..
Å nu är hon borta,gått ganska lång tid men ja tycker bara de gör mera å mera ont..
Å den här dan har vart såååå jobbig,tårarna tar inte slut…
Har aldrig känt sån här tomhet el smärta…
Mamma jag saknar dig ….Jag behöver dig…
Det finns många här som har förlorad sim mamma och saknar henne.
En kvinna behöver ju ta avstånd från sin egen mamma för att kunna utveckla sig till en egen person. Och ofta kan det bara hända genom bråk. Men sedan är det skönt om man kan hitta varandra igen.
När man själv blir äldre och kanske har egna barn då är det mycket lättare att kunna omgås igen som vänner. Och det är då man märker hur mycket man behöver sin mamma.
Jag är väldigt ledsen för att du förlorade din mamma men det är skönt att kunna läsa att ni hittade varandra igen.
Cancer är en otäckt sjukdom som ofta blir en lång kamp.
En kram till dig i din sorg.
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Tack snälla du…
Det är det som jag tycker är skönt med Sorg.ifokus.
En saknad människa blir inte levande igen men vi kan skriva av oss här och kan få "lite" tröst av andra som har varit med om samma sak.
Jag kommer aldrig att förstå mig på grymheten att förlora någon man älskar men ingen borde vara ensam med det!
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Håller med dig helt..
Man behöver verkligen skriva av sig å skönt med människor som förstår..
Jag är med så otroligt glad att ja å mamma fann varandra igen men kan inte låta bli att känna mig lite bitter och stulen på de…
kan förstå din känsla… känns lite så runt min storebror som dog 2005.
*styrke kram*