Varför är det den värsta dagen du kan tänka dig?

#1 Därför att min son lämnade jordelivet den dagen.

Vet hur de dagarna är!

Kram till dig!

Då kan jag förstå *kramar om*

Det är fredag den 13:e i november också..
Fredagen den 13:e /6 2008 fick min farmor diagnosen cancer..

Från och med nu avskyr jag fredagen den 13. Imorse somnade min sambos fina och söta mormor in.

Nog verkar det vara en sorgens dag alltid.. Känner för er alla som har denna dag som den värsta av alla "minnesdagar"..

Kännner med er som mist någon just denna dag. Men för mig är den 13:de ingen otursdag. Den är som en vanlig fredag för mig. Allt som hänt, hade nog gjort det oavsett om det är den 13:de eller 14:de.

#8 håller med dig fullständigt i det du skriver. Samma för mig.

I fredags (13:e) fick min mamma en stor stroke.

Vem vet. Kanske ligger det nog iaf något negativ i fredagar den 13…

Det händer lika mycket andra datum, men vi minns dem bäst när det händer på den 13:de. Tror inte på otursdagen.

Och min son föddes fredagen den 13:e december, min lilla stjärngosse på 2150 gram. Han valde att födas 7 veckor för tidigt på just fredagen den 13:e, men det gick bra ändå. Idag är han 185 lång och 17 år, så det kan också vara TUR-dagar.

Kram

Varför inte göra en glädjens dag tråd, alla ni som har speciella sådana?!

Alla dagar betyder olika för oss.

Det som är en sorgedag för någon är en glädjedag för andra och det är så det ska vara!

#15 Jag vet att det är så.

Jag har också olika datum och dagar som är glädjedagar men inte Fredagen den 13:e som jag gjorde tråden om.

Glädjedagarna skriver jag om på andra ställen inte i någon tråd där någon vill försöka berätta om något sorgligt. Det blir nästan som om man vill tona ner det sorgliga genom att berätta om sina glädjedagar.

Det var  därför jag skrev att det kan man göra en annan tråd om. Så kan man berätta vad som hänt de där dagarna som man förknippar med det trevliga som hänt.

Jag, till exempel, känner flera som är födda den 11 september. Ingen rolig dag för många, men de fyller i alla fall.

#17 Självklart!

Ledsen, Gunilla, att din tråd blev kapad. Det blev ju lite genom diskussionen om en fredag den 13 alltid betyder otursdag.

Vet inte om du vill och orkar? Men kanske skapar en ny tråd om din son som handlar mer om din son än något datum?

Kram

#19 Jag tror inte att jag gör någon tråd om det. Någon ser kanske en möjlighet att överta den tråden också istäället för att göra en egen. Jag tycker att man ser det lite överallt på olika sajter att om någon berättar om en händelse så ska andra berätta något helt annat i samma tråd. Vet inte varför….

Kan det vara så att man har svårt att hantera andras öden på ett rätt sätt…? Därför skriver man om nåt annat istället.

Men det är ok för den här gången. Bra jag startade en tråd så folk får berätta om hur mycket deras barn vägde när dom föddes och att det finns dom som fyller år på andra "sorgedagar" Jag är inte så dum i huvudet att jag inte hade räknat ut det alldeles själv, förut.

Kramar om dig, Gunilla!

#21 Tack, gulle dej!

De där dagarna kommer alltid följa med oss - alltid ha en speciell betydelse för oss! En dag då tankarna rör sig runt det allra svåraste vi varit med om. En dag då vi fysiskt kan känna hur det kändes då …. smärtan …. tomheten!

Jag är glad att det finns andra här som faktiskt kan förstå!

Gunilla, du har fel.

Din tråd blev kapad pga datumet och inte för att vi inte kan bära andras sorg. Kanske du valde också fel rubrik?

#24 Åh…det är inte dig jag menar! Förlåt om det var vilseledande!

Jag förstod vad du menade i ditt inlägg.

Jaa, det var kanske fel rubrik.

#24 håller fullständigt med dej, det var inte meningen att ta nån tråd ifrån dej, Gunilla.

Måste allt missförstås? Du vet Gunilla att jag mycket väl vet vad du gått igenom samtidigt som du också vet vilken sorg jag lever i nu, men förlåt att jag berättade om hur mycket min son vägde. Fredagen den 13:e kunde ha blivit en otursdag även för mig, men den gången gick det vägen, men alla andra gånger i mitt liv det inte gjort det kan jag också berätta om. Den 8 oktober, den 21 januari, den 13 januari, den 2 oktober ,Estonia…… (ja, jag har så många…unga människor)

Vi kan välja att komma ihåg alla dessa datum som sorgen drabbat oss och alltid bäva för dessa dagar, eller så kan vi välja att försöka minnas de vi mist med glädje, hedra deras minne, känna tacksamhet för den tid vi fick ha dem hos oss, att vi fick ha dem och kalla dem för "våra", tacksam för den kärlek de gav oss och fortfarande ger oss från den andra sidan och känna tröst i att vi till sist får mötas igen på den andra sidan. Valet är vårt och det är vi själva som lider. Oavsett hur vi väljer att handskas med sorgen så är de ändå fyskiskt borta från detta livet, oåterkallerligt och det får vi leva med resten av våra liv.  

Tack för ordet, ska inte skriva mer nu.

#26 Du skriver: Måste allt missförstås?  Har jag missförstått något?

Det gör inte mig något om du skriver om din sons födelse. Hur det var och hur stor/liten han var. Jag tyckte bara att det var i fel tråd. Det är som Alexej skriver. Det kanske blev fel rubrik.

Men du kände väl att det var rätt.

Alla förlossninga har sina risker. Jag har gått igenom fyra stycken så det vet jag. Det kunde också ha blivit otursdatum men nu gick det bra så därför är det glädjedagar för mig. Som det blev för dig!

Du skriver att du vet vad jag gått igenom! - Du vet vad som hänt!

Det är svårt att sätta sig in i vad en annan människa går igenom. Då måste man ha upplevt exakt samma sak. Om det ens går att föreställa sig då, för vi är ju inte lika som personer.

Jag har hört vad som hänt i din familj men jag kan inte riktigt sätta mig in i hur du har det eftersom jag inte haft samma upplevelse som du!

Jag har nog inte kommit så långt som du i sorgearbetet att jag har kunnat välja bort att tänka på detta datum när sorgen slog till. Jag tycker inte att det är så lätt att bestämma mig för att glömma den 13:e varje månad. Jag tycker och kommer alltid att tycka att det är en väldigt sorgsen dag. Men det är jag det.

Jag har inget emot att andra skrattar och är glad den dagen för dom bär inte den sorg jag sammanknippar med den.

Jag hoppas att jag har kunnat förklara mina känslor på ett någolunda förståeligt sätt.

Ha det gott!

Vi har ju alla våra glädje- och sorgdagar. Även jag. Har haft fyra förlossningar och bara tre levande barn. Sen allt annat som jag upplevt. Men jag har kommit så långt att jag kan se det med både sorg och vemod och även glädjas åt andra på min sorgdag, som är deras glädjedag.

Det tog lång tid. Vi behöver alla vår tid, den är olika för oss. En del kan det ta många år för och andra kortare tid. Sen beror det på vad det är för sorg.

Jag ville inte heller kapa tråden för dig, utan bara visa på att sorg kan vara oavsett dag.

Sänder stödjekaramar till dig.

Tack Tatsja! Och stödjekramar till dig också.

Det är jobbigare vissa perioder. Antagligen för att det inte är så länge sedan det hände. Under de perioderna det är jobbigare än vanligt reagerar man kanske mera än annars.

Förlåt allihopa om jag sårat er.

Gunilla, jag skulle ändå gärna att du skriver en egen tråd om din son (om du vill).

En tråd som bara tillhör dig och din son. Om du förstår vad jag menar?

GunillaF, vill du att jag ska byta rubrik till dig? Om ja, till vad?

#26, Jag hanterar min sorg på det sätt som jag finner bäst. Jag fungerar i vardagen både som mamma och på mitt arbete.

Om jag inte mår så bra runt det datum varje år då min dotter gick bort så får det faktiskt vara så. Det innebär inte att jag inte är tacksam för de år vi fick tillsammans eller att jag inte har accepterat att hon är borta. På hennes födelsedag så firar vi hennes födelse….en hyllning till livet men på hennes dödsdag är det svårt att vara tacksam!

#31 Jag har skickat Pm till dig.

GunillaF, nu är rubriken ändrad efter ditt önskemål. Har lagt till en EDIT i ditt första trådinlägg också, så att alla hänger med.

Tack Lena!

Kramar till dig!

GunillaF - Hur gammal var din son?

#36 Jag skickar Pm till dig

Jag tycker ni ska ta bort denna tråd, för tydligen misstolkar den hela tiden. Jag själv tycker fredag den trettonde är en otursdag och vill helst inte att det ska vara så många per år.

Nu har jag kanske utryckt mig fel? när man är ledsen och läser något så är det lätt att misstolka andras kommentarer.

#38 Jag förstår att du inte vill ha så många Fredag den 13.e / år. Det vill inte jag heller.

Du har rätt i att det är lätt att misstolka när man är ledsen. Man är mera sårbar då.

Jag lider med er alla ni som tappat anhöriga och vänner. Jag har varit förskonad från sorger ännu så länge. Det kanske blir mera när jag blir äldre.

#40 Tack.

Du har haft tur. Du har rätt. Det händer nog oftare när man blir äldre men det finns ju tyvär unga människor och barn som är drabbade av sorg fast man kan tycka att dom borde slippa.

#40, Min son var 13 och min dotter 10 när deras syster gick bort! Tuff start på tonåren för dom!

#42 Barn ska få skratta och ha roligt tycker man. Inte tyngas av sorg.

Ja, jag håller med! Men på något sätt så går livet vidare även för dom!

Kram till dig, Gunilla!

Kram till dig också och god natt!

 #26 Klart du kan skriva mer.

I detta fokus skriver man erfarenheter mm.

I andra trådar skriver man om bla, sorg också och det är ju inte förbjudet.

Gullvivan? jag skulle skriva i din gästbok men det gick inte, så då skriver jag här.

Du har inte upplevt sorg än skriver du. Det kommer säkert nån gång.

 Ta hand om alla i din familj så det inte blir jobbigt när du upplever det. Du gör det bra som är här inne ändå och läser det hemska.

#40 Jag lider med dina barn och er familj.

"46 Jag brukar kolla runt på olika ställen. Det är därför jag läser här också. Jag förstår inte det du skriver att jag ska ta hand om familjen att det inte blir jobbit då.

#47 Jag  tror att hon menar att du ska ta hand om familjen, för om man inte gör det så mycket som man hade önskat när de gå bort, så gör det extra mycket ont och det kan bli som en börda. Hon vill inte att du ska vara med om samma sak som många av oss har gått igenom, just den tiden då sorgen slår oss människor extra hårt.