Totte, min katt som dog 2 dagar efter sin ettårsdag, den 20 Augusti -08.

_Det finns en otrolig saknad
inom mig, den skriker efter dig.
Men när du inte svarade
svarade på mina skrik
de starka skriken
som väcker de döda
förstår jag att du lämnade
mig för evigt.

_Totte, min bästa vän. En huskatt som gillade att springa i det höga gräset. Han kom när man ropade och han sov alltid i min säng.
Jag fick han i förtidig födelsedags present den 27 Oktober -07.
Jag var den lyckligaste flickan i världen.
Jag var lycklig i ett år och två dagar.

När jag kom hem cyklandes fredagen den 22 Augusti -08, första veckan i skolan hade gått utan problem.
Jag hade börjat högstadiet och jag skulle hem till min mamma och lilla Totte.

Mamma hade lagat mat, biff med potatissallad.
Hon hade dukat fram det så fint, hällt upp majsen i våran nya skål som vi köpt i Turkiet.
Vi åt och pratade.
Totte var ute medans vi åt.
Han gillade mat, precis som jag och mamma.

Vi visste att han skulle äta majs, så vi ställde oss i dörren och ropade på honom.
**``Totte, vill du ha majs?´´
**Men ingen Totte kom.
Jag ropade så högt jag kunde
**``TOTTE!´´
**Mamma sa att om jag skrek lite högre
väckte jag de döda.
När jag skulle ropa igen stannade en gul minibuss utanför vårat hus. Det var en buske ivägen så vi såg bara själva lite av bussen.
Vi brydde oss inte mer om det utan gick in.

Eftersom bussen aldrig åkte iväg så kollade mamma i fönstret och jag kommer ihåg orden så noga, så noga.
Exakt hennes tonfall, hur hon sa det och när hon sedan sprang ut.
``Totte är överkörd´´

Jag började gråta, ställde mig för att kolla så att det  verkligen va han, och jo… det var min lilla Totte som låg på vägen, hans fina färger.
Jag trodde han var död.

Jag sprang ut och över vägen.
Busschauffören sa att det inte var han som körde på honom, utan bilen innan.
Det låg mycket blod på vägen, och när jag satte mig bredvid Totte, pratade med honom - så blev han lugn.
Hans ena öga stod rätt ut, blodfyllt.
Han blödde ur näsa och mun.
Han hade skadat tassen.

Min fina Totte..
Han andades, han var i chock-tillstånd.

Mamma sprang hem och hämtade en filt så vi kunde bära över honom hem igen.

_Totte, han var påväg hem..

_Mamma ringde till min morfar, så han kunde köra oss upp till veterinären så vi fick låta Totte somna in.

Efter en kvar kom morfar, Totte levde fortfarande och i bilen så var Totte inte lugn, han skrek.
Mamma satt bakom mig i bilen, och höll Totte.

_Jag ville bara blunda, önskade att allt var över.

_Jag kollade i backspeglen, med tårar i ögonen ser jag Totte, flåsandes och blödande ur näsa och mun.
Och ögat, hans öga..

Vi var framme, vi bar in Totte och kom in i ett rum.
Veterinären lade Totte på ett bord.
Hon gav honom en spruta och lät mig och mamma vara hos honom ifred.

_När han knackade på porten till Nangijala så reste hans svans sig.

_Det blev tyst i rummet.
Mamma började gråta, jag började gråta.

_Bara för att det droppar, är det inte alltid vatten.

_Veterinären kom in, lade honom i en låda.
Jag klappade honom farväl.

Min älskade Totte.

**One night to be confused
one night to speed up
truth,
we had a promise maid
four hands and then away
Both under influence
We had a divine scent.

**Totte<3