Kära Farfar, jag kan inte beskriva hur stor saknad jag har efter dig, jag känner en stor skuld till att jag inte hälsade på dig oftare och följde med pappa och mamma när de hälsade på.
Helgen du dog(4 okt) Så hade jag tänkt följa med till sjukhuset och hälsa på dig, du bodde i katrineholm och jag kände på mig att det var något som inte stod rätt till.

Jag vet inte vad jag ska säga eller göra, jag har en sån skuld och skam över mig själv så jag mår dåligt. Just nu sitter jag och gråter för att jag sakanr dig så förfärligt mkt.
Farfar jag saknar dig och älskar dig.. GLöm inte bort mig.. LOVA!!!