Den är här nu…..den där bedövande tröttheten som alltid kommer så här års….dagarna innan årsdagen av min dotter död. En trötthet som inte är någon annan trötthet lik…..mer som en bomullstäcke som läggs över mitt sinne och som gör mig introvert och nedstämd. En arbetskollega till mig säger att jag ska umgås med min dotter nu de här dagarna…..tycker om den tanken!