Åh vad modigt av dig!! Riktigt modigt! Jag följer gärna med i din kamp coh lyssnar!!

Starkt av dig att ta det denna vägen och framför allt att erkänna för sig själv, det är ofta det stora prob. =)

önskar dig all lycka och styrka!!!

Att knapra tabletter är ingen finurlig lösning… Bra att du tar itu med det och att du är medveten om det själv. Jag ska hålla en tumme eller två för dig..

Om du vill ha hjälp och stöd i ditt tillfrisknande från beroendet så kan du kika in på http://beroenden.ifokus.se

#1 Tack, behöver all lycka och styrka som finns!

#2 Nej, det är en lösning på problemen. Tvärtom, dem ökar problemen istället!

#3 Tack för tipset, ska gå in och titta på den!

Axna..du är bra stark som erkänner ditt beroende..då är du stor bit på väg!Du klarar det!Ta en dag i taget..

Kram

#5 Tusen tack för ditt stöd! *kram*

;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;

I helgen har det inte varit så bra, men det är bara att ta tag i det på nytt!

Jag tror att man blir /är beroende pga ledsamheter och sorg. För att dämpa nerstämdheten tar man till cigaretter, alkohol, tabletter eller nåt annat. Det blir det som håller en uppe.. Om jag förlorar ciggen, vad har jag då kvar? En massa tid över att tänka på och det vill jag inte. Eller in i dimman av piller och likör.. Det var som när jag hade cancer.. Jag satt i rökrummet med droppställningen med cellgifter bredvid mig. Folk tyckte att jag var helkonstig! Men rökningen gjorde att jag kände mig trygg och säker, den miljön kände jag till, den kunde jag ta till mig. Utanför rökrummet var det illamående och spyor, dåliga värden och ständigt en känsla av en nära-döden-upplevelse.

Ge inte upp bara..ta nya tag i stället..själv så är jag rökare..när jag är ledsen eller om jag drabbats av sorg..ja vad gör jag..jo storröker..o vad ger det?jo för mig magkatarr..cig o kaffe o dåligt intag av mat..så har jag gjort varje gång sorgen kommit..men nu så har jag trappat ner på rökandet o äter mycket bra..men magen krånglar..utan cig?usch hemska tanke..jag är beroende av cigaretter..

Snart är det en ny vecka och då ska jag verkligen försöka inte ta något!

Håll tummarna!!

Är de en receptbelagd medicin? Min räddning va att gå direkt till läkaren och tala om att jag va beroende så att hon inte skulle skriva ut en ända tablett till

Jag håller tummarna..hur gör du annars för att finna ro i dig själv?o må så bra du kan?

Kram Carina

#10 Det är inte receptbelagt… tyvärr! Hade det varit det, så skulle det nog vara lättare att sluta!

#11 Jag tycker om att läsa och att vara med mina barn och make ger mig ro. Innan barnen föddes så va jag faktiskt beroende av onlinespel som World of warcraft. Men det va för att jag ville fly ifrån verkligheten en stund. Min man förstod som tur va anledningen varför jag ville fly och sen när Madeleine föddes så behövde jag inte spelet längre. Att vara med mina djur ger också mig ro.

Jag skulle kunna må bättre än vad jag gör. Men jag jobbar på det! :)

Kram/ Chatarina

Jag är tvärtom. När jag är ledsen struntar jag i att ta mina värktabletter (eller allra helst magsårstabletterna). Orkar inte bry mig. Men det straffar sig ju senare….

ja du är inte ensam om att sorg fört dig till et missbruk,allt för att fly smärtan sorgen ger och du är modig och väldigt insiktsfull,önskar dig lycka till

mvh lilla My

Ser att det nu är ett år sedan du skrev denna länk. Hur gick det för dig Axna? Berätta om du vill bara.

Kram

Tack för att du frågar! :)

När vi köpte zooaffären i feb. i år så slutade jag omedvetet med tabletterna. Det tog ett tag innan jag kom på mig själv… att jag va missbruksfri! :) Man hade och har så mycket att göra i affären så man hinner inte känna att jag måste ta mina tabletter!

Det som oroar mig lite är att om ett år så kommer jag vara hemma med våran bebis. Förhoppningen är att jag kommer ha fullt upp med våran nystartade webbutik som jag kommer göra reklam här på Sorg när den är klar för kunder att köpa ifrån. Men blir det inte som jag har tänkt så är det en stor risk att jag åker dit igen, men jag kommer kämpa med näbbar och klor att jag inte kommer fasta i missbruksträsket igen!

Du klarar det. Ska stötta dig om det blir kämpigt.

kramiz

Tack! :)

Många kramar