Inte betrodd
Jag heter Anette och är 55 år. Jag har bröstcancer
och har fått veta att det hela kan gå fort, men inget
definitivit besked.
Jag står på OxyContin för att lindra smärtorna,
får även lugnande.
Jag är inte rädd för döden, har en stark tro. Jag
hoppas bara att jag inte har gjort någon alltför
ont, det tänker jag mycket på.
Jag har varit inne på flera forum men när jag
berättar sanningen så försvinner alla. De tror inte
på mig utan jag blir avstängd och det står att jag
ljuger.
Jag blir så ledsen. Varför skulle jag ljuga ?
Varför gör de så????
vad hemskt att man inte tror på dig. huvva så får man väll inte göra. Dom vet ju inte om du ljuger så det är inte så snällt att säga det. Du är sjuk men du är en människa. Du är inget monster- du är en helt vanlig människa som råkade fo cancer det är ju inte du sm ville det det bara hände och man ska bli behandlad som vanligt endå…

Anett.
Gud var hämsk att dom tror att du inte är sjuk.
Jag har en syster som har bröst canser. Hon blev o,b
Dom tåg bort ena bröstet på henne. Men sedan blev hon bra.
Jag tänker på dig hoppas att du blir bätre. Skriv gärna av dig Det kan läta för dig. Vi är många här som lysnar på dig,
Ha det gott vi hörs,
Tror de inte på dig när du berättar att du har bröstcanser?! Det var konstigt. Varför skulle du hitta på det?
Jag tror att människor drar sig undan för att de blir rädda. De vet inte hur de ska "tala" med dig.
Min syster fick bröstcanser. Hon opererade bort bröstet för flera år sedan och mår nu alldeles förträffligt bra.