Om två dagar skulle min lillasyster fyllt 17 år. Varje år när det börjar närma sig den här dagen blir jag alltid så tom. Hon dog 2005, bara elva år gammal. Jag vill gå vidare, men varje gång jag tror att jag börjar bli gladare så faller sorgen över mig igen. Till och med min mamma, som stod syrran närmast, har börjat acceptera det faktum att Elsa är död nu. Men inte jag.

Är det någon här som vet hur man gör för att gå vidare?

Och jag är inte säker på om inlägget är placerat på rätt ämne, för övrigt.