Hur gör ni för att få ut känslor?
När ni vill få ut era känslor hur gör ni då?
jag vet inte om jag kan skriva i en blogg och skriva hur jag känner. Eller kan man göra det utan att folk ska tro att man vill få uppmärksamhet?
Medarbetare för The sims ifokus
](http://thesims.ifokus.se/ "The sims ifokus")Personlig blogg Närketjejen
The sims blogg SimsBrooke
Jag skriver för att få ut mina känslor, folk får tro vad de vill så länge jag vet sanningen
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Oki!
Medarbetare för The sims ifokus
](http://thesims.ifokus.se/ "The sims ifokus")Personlig blogg Närketjejen
The sims blogg SimsBrooke
Jag lyssnar på låtar som jag kan flrknippa med hur jag känner och tittar på kort och tånker på allt jag och personen hade. Sen skriver jag vissa fall på word eller i min almenacka om hur jag känner och tänker.
Jag går numera ut i skogen och sätter mig och gråter sönder mig.
Innan så skrev jag en blogg. Men det vart bara problem.
Men sen kan man alltid skapa en lösenords skyddad.
Så slipper man allt sådant.
Sen kan man ha sina känslor för sig själv, eller för dom man vill ska kunna läsa den.
// Liinda
jag brukar samla på mig dem tills det inte går längre o jag bryter totalt ihop.. har börjat med att skriva dagbok när nåt speciellt har hänt på så sätt lättar jag på trycket lite o jag bryter inte ihop så hårt.. dagboken e väl gömd här hemma så att ingen nånsin ska hitta den..
Förr skrev jag dagböcker..numera går jag till min ena katts grav som finns här på gården..sitter där o "gråter sönder mig" som en skrev tidigare..efter det så känns det lättare..eller så går jag i skogen..
Jag gör som #5….
Kram
Sajtvärd för Sorgifokus. Välkommna in! :)
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
jag tränar YOGA,LISSNA PÅ BUDDHSIT MUNKARNAS TÅL OCH MEDITERAR….TÄNKER PÅ VAD BUDDHA HADE SAGT OM NATUREN OCH HENNES SÄTT ATT VARA………
![[Theriss]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Skriver dagbok och pratar med min sambo.
Dagbok, dikter, lyssna på låtar man förknippar, skriva berättelser, göra fint på graven, göra scrapbooks till minne, ha ett minnesskåp/låda/bänk hemma som man pysslar om… Det är hur jag går vidare.
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
förr skrev jag dagbok sen skrev jag blogg men när min pappa gick bort plockade jag bort den då jag tyckte det var för smärtsamt att läsa om hela den tiden, nu samlar jag på mig o när det rinner över så bryter jag ihop i bilen med hög musik på o så skriker gråter jag sen känns det bättre ett tag igen…
samt åker till kyrkogården och bara kollar till honom…
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Mitt problem är att jag inte får ut mina känslor ordentligt. Samlar på mig mycket för att sedan bryta ihop eller få ett gigantiskt migränanfall. Jag har fått börja prioritera vad jag vill engagera mig i känslomässigt och om jag lider av negativa känslor bara ignorera, bli tillfreda med och bara släppa dem.
Jag är som person en otroligt känslomässigt människa, alltid varit, rör du om i mig kan jag falla ihop som ett korthus eller bli stadig som ett berg.
Men det som hjälpt mig förut och ibland nu för tiden också är sång och musik. Tycker också om att läsa och försvinna från vår verklighet in in en annan iaf för en kort stund. promenader är också bra, då får man sin egen tid att älta klart och lämna allt bakom sig.
Starta ny diskussion